Yeeess! Äntligen! Så glad jag är! Varför då? För att Sveriges dödbok finns på webben, så klart.
Som jag har längtat...
Den där reaktionen kanske verkar lite överdriven, men jag har faktiskt väntat länge på detta. Det är ganska många år sedan, 8-9 år sedan kanske, som det diskuterades på förbundets stämma att göra dödboken och andra databaser tillgängliga på webben. Och då tändes ett hopp om att det skulle bli verklighet en dag. Men motståndet var då ganska stort, ute i föreningarna ville man sälja dvd-skivor och usb-pinnar, det var så man vill hantera databaser då.
Nu har vi äntligen fått Sveriges dödbok på webben, genom abbonnemang. Nu kan jag, och alla andra med modern Mac-dator, använda den här databasen. På webben är den ju åtkomlig helt obereonde av teknisk plattsform, pc eller Mac.
Dödboken 1860-2017 är den jag köpte senast. När minns jag inte men det är den sista versionen jag kunde installera i min dator. Sedan dess har systemet (iOS för Mac) uppgraderats så att min dator inte längre kan öppna filen och läsa dess innehåll. Så blev när jag köpte ny dator 2019.
Så sedan dess har jag hållit den gamla datorn vid liv, enbart för att kunna använda Sveriges dödbok. Snart har väl den datorn tjänat ut helt, så jag har verkligen väntat på webbversionen.
Jag vet att det finns teknik för att köra pc-program på Mac men det tycker jag är alldeles för krångligt. Jag vill kunna göra sökningar snabbt och enkelt.
Det är inte bara jag som har Mac, vi är många, det vet jag. Och alla ni som använder läsplatta eller t o m bara en smart mobil för er släktforskning. Alla har vi nytta av att dödboken nu finns på webben.
Jag tycker att det är den självklara vägen att gå. Alla databaser och register borde vara tillgängliga på webben. Mot abbonnemang förstås, så får föreningarna och förbundet sin inkomst ändå.
Och tänk så bra när den uppdateras. Jag behöver inte köpa en ny version på en ny usb-pinne för att få tillgång till de senaste uppdateringarna.
När jag testade i torsdags började jag med en kvinna som bodde i Stockholm på 1820-talet. Sista förekomsten som jag fick som träff i Arkiv Digitals register är i en husförhörslängd från 1824. Året därpå var hon inte kvar i samma kvarter. Stockholm är stort och det är många församlingar att leta i. Hon ingår i en släktutredning åt en kund och då kan jag ju inte lägga en massa arbetstid på att bläddra igenom flera församlingars husförhörslängder och dödböcker.
Men vid min sökning i Sveriges dödboks webbversion hittade jag henne direkt. Hon dog 1826 men hade flyttat. Och vart har ju inte prästen antecknat i husförhörslängden. Så jag är verkligen glad för den här möjligheten.
Nu går ju dödboken ända tillbaka till 1815 och jag tror att planen är att nästa version ska gå till år 1800. Då kan vi hitta de som levde i mitten på 1700-talet och lite tidigare. Toppen!
Ett stort tack till alla er som gör detta möjligt, båda till alla ni släktforskare som registrerar poster i databasen, till projektledarna och till förbundet egen IT-ansvarige som jobbat hårt med det här.
Ett exempel:
I en husförhörslängd från Göteborg finns änkan Elisabeth Berg, född 1734. Husförhörslängden omfattar tiden 1805-1827, alltså 22 år. Prästen har bara skrivit att hon dött under perioden, men inte när. 22 år är ganska många sidor att leta igenom en dödbok i en församling i Göteborg. Bildkälla: Arkiv Digital.
I databasen Sveriges dödbok söker jag efter Elisabeth Berg född 1734. Databasen sträcker sig till 1815 och jag har tur att hon dog efter detta år. Hon kunde ju ha dött 1805-1814. Bildkälla: Rötter.
Databasträffen bekräftas i församlingens dödbok. Bildkälla: Arkiv Digital.