Duplettböcker

Häromdagen forskade jag kring den skånska klockarsläkten Fougstedt, som i början av 1800-talet höll till i Kågeröd. Denna sockens kyrkoböcker 1689-1894 är sedan länge registrerade i Demografiska Databasen Södra Sverige (DDSS) så det var inga problem att hitta födelse- och vigseldatum för klockaren Magnus Fougstedts döttrar, och en efter en föll uppgifterna på plats – förutom vigseldatumet för dottern Charlotte (1817-1888). Genom att gå bakvägen fick jag fram att hon gifte sig med vagnmakaren Johannes Friberg (1817-1905) från Södra Vrams by i Norra Vrams socken, dit hon flyttade 1858 från Kågeröd. Kanske äktenskapet ingicks efter att hon flyttat till Norra Vram?

Jag plockade fram Norra Vrams lysnings- och vigselbok 1853-1875 och började bläddra. Framlänges, och baklänges. Framlänges igen, och baklänges ännu en gång, men vigseln stod ej att finna. Var gifte de sig egentligen? Kanske var det ändå i Kågeröd? Men i så fall måste ju DDSS glömt att registrera vigseln i databasen? För att vara helt säker letade jag fram Norra Vrams inflyttningslängd 1858, där jag mycket riktigt fann Charlotte Fougstedt – inflyttad från Kågeröd som »Gift med wagnmakaren J. Friberg»!

Vigseln måste alltså ha skett innan hon flyttade till Norra Vram, så kanske låg det ändå nånting i vigseln missats i DDSS? Jag återvände till databasen, klickade fram de par som vigdes i Kågeröd under året 1858 och kontrollerade sedan registeranmärkningen. »Uppgifterna hämtade ur: Kågeröd E I:2 1844-1862» stod det, så jag plockade fram denna volym. Nej, vigseln hade tydligen inte missats i DDSS för bland 1857-1858 års vigda par fanns inte ett enda spår efter Charlotte och Johannes. Jag sökte vidare i Kågeröds kyrkoarkiv, och upptäckte en intressant volym – en lysningsbok för åren 1834-1862. Kanske där fanns någon ledtråd? Jag ögnade sakta igenom alla namn och datum, och efter en stund hittade jag denna notis bland 1858 års lysningar:

»Kågeröd. År 1858 den 8 October beviljades lysning till äktenskap emellan Enkl. Wagnmakaren Johannes Friberg från Södra Wram och Mamselle Charlotte Fougstedt från Bauseröd. Friberg var personligen tillstädes och företedde så väl intyg från PastorsEmbetet i Wram om hinderslöshet till det tilltänkta äktenskapet, som att vederbörligt arfskifte, å de omyndiges vägnar, godkändt af Joh: Friberg och Eskel Heljesson. Från Mamselle Fougstedt inlämnades skriftligt bifall till den begärda lysningen samt från Handlanden J. Fougstedt som äldste broder och förmyndare och N: Fougstedt yngste broder medgifvande till äktenskapet. Han 41 år. Hon 40.»

Detta var ju dock bara parets lysningsnotis, och huvudfrågan kvarstod – men denna notis måste ju innebära att paret faktiskt vigdes i Kågeröd. Så var fanns då vigselnotisen, om den inte fanns i vigselboken 1844-1862? Jag snokade vidare i Kågeröds kyrkoarkiv, och hittade ännu en volym, CI:8, som tydligen var en duplett för åren 1857-1873. Jag hade dock inget större hopp om att hitta vigselnotisen där, eftersom den ju saknades i den huvudsakliga vigselboken, så döm om min förvåning när jag bläddrade mig framåt från första lysningen den 8 oktober 1858 – och hittade parets vigsel, den 13 november 1858:

b2ap3_thumbnail_Vigseln-1858.jpgb2ap3_thumbnail_Vigseln-1858.jpg

»Vigdes i Stenestad vagnm: Enkl: Johannes Friberg i Vram och Mamsell Charlotte Fougstedt i Bauseröd» (Kågeröds kyrkoarkiv, vol. CI:8, 1857-1873, sid. 35. Bild: ArkivDigital).

Vigseln fanns alltså i Kågeröds kyrkoarkiv hela tiden, dock inte i vigselboken utan i duplettboken. Varför har vigseln missats? Har det att göra med att brudens bror Ola Fougstedt (1812-1876) var klockare i Kågeröd vid tidpunkten? Och varifrån kommer den märkliga uppgiften att vigseln ska ha skett i annexförsamlingen Stenestad, när bruden bodde i Bauseröd i Kågeröds socken? (tilläggas kan att vigseln inte finns antecknad i någon av Stenestads kyrkoböcker vid samma tid). Den lilla vigselnotisen väcker många frågor, men besvarar i varje fall en – frågan om var och när Charlotte Fougstedt gifte sig med Johannes Friberg – och är inte minst en viktig påminnelse om att uppgifter ibland bara finns i duplettböckerna.

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Glöm inte dopvittnena!
Personen på Jättuna

Relaterade inlägg

 

Kommentarer 1

Ted Rosvall den fredag, 18 mars 2016 09:49

Tack Markus för denna intressanta introduktion till Dublettböckernas förlovade land. Efter att ha läst din blogg kom jag att tänka på ett veckobrev jag skrev för 10 år sedan, och som handlar om att man kan hitta kyrkoboksavskrifter på helt andra håll än i kyrkoarkivet. Kopierar in valda delar av detta veckobrev nedan:Substitut? I min egen förening, Falbygdens släktforskarförening, driver vi sedan mer än ett decennium ett projekt kallat Falbygdsrötter", som går ut på att excerpera fram och databaslägga alla födda, vigda och döda från 1600-talet och fram till sekretessgräns (f.n. 1935) från Falbygdens 52 socknar. Förra året kunde vi så, med hjälp av förbundets presentationsprogram, ge ut en CD-skiva med de ca 260.000 poster vi då hade fått fram. Skivan är hyfsat heltäckande från mitten av 1700-talet och fram till 1921. Sedan dess har vi ägnat oss åt att komplettera och rätta materialet och hoppas så småningom kunna ge ut en ny version med fler poster och färre fel. Vid en genomgång av de tidsperioder vi har lagt in, upptäckte jag att det fanns en elak lucka i Bjurums socken på 1850-talet. Födelseboken, liksom även dödboken, för 1851-1859 saknas helt enkelt. Den finns varken på mikrokort eller hos Genline, och därför hade vi inte kunnat lägga in uppgifter från denna period. Vad värre, den finns inte heller hos landsarkivet! Antingen har den aldrig funnits, vilket verkar mindre troligt, eller så har den förkommit, slarvats bort eller stulits. Detta är givetvis en katastrof, och vi övervägde allvarligt att med hjälp av husförhörslängder och annat källmaterial försöka rekonstruera de saknade födelseuppgifterna. Det var då jag kom på idén att se efter om det möjligen kan vara så att det i Skara domkapitels arkiv kan finnas någon kyrkoboksavskrift för Bjurum. För över tio år sedan hittade vi nämligen en sådan avskrift bland visitationshandlingarna för Slöta och Karleby församlingar.Prästen där på 1850-talet var uppenbarligen gammal och skumögd, något som kanske hade uppmärksammats vid en visitation, varpå man fick i uppdrag att åstadkomma en bättre födelsebok för vissa år. Det visar sig att denna avskrift är mer än så, den är också en sorts rekonstruktion med kanske 25 procent fler poster än i originalboken. Och har man sett! Det finns verkligen en kyrkoboksavskrift även för Vilske-Kleva pastorat, där Bjurum ingår, för perioden 1852-1859. Denna volym har nu digitalfotograferats av Arkiv Digital, och det skall bli oss en glädje att få inhandla den och sedan lägga in de felande posterna från Bjurum i vår databas. Går man in på NAD på nätet och letar upp Skara Domkapitels arkiv, så finner man att det under "Visitationshandlingar" finns underrubriker med uppgifter om snart sagt alla pastorat i stiftet. Det framgår också att det på de flesta håll finns sådana här avskrifter från 1850-talet, i vissa fall ännu tidigare. Huruvida dessa tillkom p.g.a. av ett "biskopsbrev", i samband med visitationer eller kanske som en säkerhetsåtgärd inför en statlig uppstramning av folkbokföringen (SCB börjar med sina avskrifter 1860) framgår inte. Slående är emellertid att även sådana kyrkböcker som är rejält brunna, exempelvis de från Horn och Säter, finns här i avskrift. Om det är så som det var i Slöta och Karleby, att avskrifterna är bättre än originalböckerna och alltså utgör en sorts rekonstruktioner, ja då är det hög tid att skanna/digitalfotografera och tillgängliggöra rubbet. Dessutom bör kopior av dessa avskrifter i så fall "adlas" och föras in i församlingarnas arkivförteckningar i en egen serie av "dubbletter och rekonstruktioner". Det är de värda, som de utomordentligt värdefulla substitut de i så fall är. Ted Rosvall 27 nov 2006"

Tack Markus för denna intressanta introduktion till Dublettböckernas förlovade land. Efter att ha läst din blogg kom jag att tänka på ett veckobrev jag skrev för 10 år sedan, och som handlar om att man kan hitta kyrkoboksavskrifter på helt andra håll än i kyrkoarkivet. Kopierar in valda delar av detta veckobrev nedan:[b]Substitut[/b]? I min egen förening, Falbygdens släktforskarförening, driver vi sedan mer än ett decennium ett projekt kallat Falbygdsrötter", som går ut på att excerpera fram och databaslägga alla födda, vigda och döda från 1600-talet och fram till sekretessgräns (f.n. 1935) från Falbygdens 52 socknar. Förra året kunde vi så, med hjälp av förbundets presentationsprogram, ge ut en CD-skiva med de ca 260.000 poster vi då hade fått fram. Skivan är hyfsat heltäckande från mitten av 1700-talet och fram till 1921. Sedan dess har vi ägnat oss åt att komplettera och rätta materialet och hoppas så småningom kunna ge ut en ny version med fler poster och färre fel. Vid en genomgång av de tidsperioder vi har lagt in, upptäckte jag att det fanns en elak lucka i Bjurums socken på 1850-talet. Födelseboken, liksom även dödboken, för 1851-1859 saknas helt enkelt. Den finns varken på mikrokort eller hos Genline, och därför hade vi inte kunnat lägga in uppgifter från denna period. Vad värre, den finns inte heller hos landsarkivet! Antingen har den aldrig funnits, vilket verkar mindre troligt, eller så har den förkommit, slarvats bort eller stulits. Detta är givetvis en katastrof, och vi övervägde allvarligt att med hjälp av husförhörslängder och annat källmaterial försöka rekonstruera de saknade födelseuppgifterna. Det var då jag kom på idén att se efter om det möjligen kan vara så att det i Skara domkapitels arkiv kan finnas någon kyrkoboksavskrift för Bjurum. För över tio år sedan hittade vi nämligen en sådan avskrift bland visitationshandlingarna för Slöta och Karleby församlingar.Prästen där på 1850-talet var uppenbarligen gammal och skumögd, något som kanske hade uppmärksammats vid en visitation, varpå man fick i uppdrag att åstadkomma en bättre födelsebok för vissa år. Det visar sig att denna avskrift är mer än så, den är också en sorts rekonstruktion med kanske 25 procent fler poster än i originalboken. Och har man sett! Det finns verkligen en kyrkoboksavskrift även för Vilske-Kleva pastorat, där Bjurum ingår, för perioden 1852-1859. Denna volym har nu digitalfotograferats av Arkiv Digital, och det skall bli oss en glädje att få inhandla den och sedan lägga in de felande posterna från Bjurum i vår databas. Går man in på NAD på nätet och letar upp Skara Domkapitels arkiv, så finner man att det under "Visitationshandlingar" finns underrubriker med uppgifter om snart sagt alla pastorat i stiftet. Det framgår också att det på de flesta håll finns sådana här avskrifter från 1850-talet, i vissa fall ännu tidigare. Huruvida dessa tillkom p.g.a. av ett "biskopsbrev", i samband med visitationer eller kanske som en säkerhetsåtgärd inför en statlig uppstramning av folkbokföringen (SCB börjar med sina avskrifter 1860) framgår inte. Slående är emellertid att även sådana kyrkböcker som är rejält brunna, exempelvis de från Horn och Säter, finns här i avskrift. Om det är så som det var i Slöta och Karleby, att avskrifterna är bättre än originalböckerna och alltså utgör en sorts rekonstruktioner, ja då är det hög tid att skanna/digitalfotografera och tillgängliggöra rubbet. Dessutom bör kopior av dessa avskrifter i så fall "adlas" och föras in i församlingarnas arkivförteckningar i en egen serie av "dubbletter och rekonstruktioner". Det är de värda, som de utomordentligt värdefulla substitut de i så fall är. Ted Rosvall 27 nov 2006"
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
28 mars 2024

Captcha bild