Valdag idag och jag hoppas många röstar. Det är både en rättighet och en skyldighet, som jag ser det. Själv har jag förtidsröstat i förra veckan.
Ur en släktforskares perspektiv är det inte länge sedan vi fick allmän och lika rösträtt i Sverige, det är mindre än hundra år sedan. Det är ju alldeles nyss.
1921 var det första val där den allmänna rösträtten kom till användning, då både män och kvinnor fick rösta på lika villkor. Att kvinnor skulle få rösta satt långt inne, det tog tio år efter att alla män fått rösta 1911. Innan dess hade män rösträtt i förhållande till sin inkomst eller förmögenhet.
Kanske är du släkt med någon av de många människor som bidragit till att vi i över 90 år haft allmän och lika rösträtt i Sverige. Jag är det inte, inte vad jag vet. Men härifrån Tjust härad kommer flera av de kvinnor som varit viktiga för samhällets utveckling i Sverige under 1800- och 1900-talet. Det känns som en bra dag att påminna om dem.
Rösträttsrörelsen var stark under decennierna kring förra sekelskiftet, inte minst när det gällde kvinnorna. En av dem som var pådrivande i den tidiga kvinnorörelsen var Sophie Adlersparre. Hon var en fin adelsfröken och föddes på Helgerums slott den 6 juli 1823. Det är nästgårds, jag bor några hundra meter från slottet och har ofta tänkt på henne.
Sophie Adlersparre, bild från Wikimedia. Helgerums slott.
Hennes föräldrar var friherren Eric Gabriel Lejonhufvud och hans hustru Sofie Emerentia Hoppenstedt. Det var genom modern som familjen ärvt Helgerum. På grund av dålig ekonomi tvingades de sälja godset och familjen flyttade till Stockholm 1836, när Sophie var 13 år. Hon har senare många gånger skildrat sin barndom på Helgerums slott.
Sophie Adlersparre grundade tidningen Tidskrift för hemmet som sedan blev Herta, och tidskriften Dagny. När hon skrev i tidningarna använde hon signaturen Esselde.
Hon startade skolor för arbetarflickor. Hon startade Fredrika Bremerförbundet samma år som den första motionen om rösträtt för kvinnor lades i riksdagen, 1884. Då blev det nedröstat. Fredrika Bremerförbundet var en av flera organisationer där kvinnor vid den här tiden arbetade för sin rösträtt.
En valdag som idag funderar nog många av oss på vilka politiker som ska leda landet efter valet. När det här skrivs är det flera timmar kvar tills vallokalerna öppnar, när du läser detta kanske du redan röstat och kanske är valet till och med avgjort.
En av de många politiker som var aktiva vid förra sekelskiftet var Kata Dalström, mycket känd företrädare för den svenska arbetarrörelsen. Hon kom också från en högborgerlig miljö men blev både socialdemokrat och senare socialist och kommunist.
Kata Dalström, porträtt och som agitator. Båda bilderna från Wikimedia.
Kata Dalström kommer också från en socken i Tjust härad, precis som Sophie Adlersparre. Kata föddes den 18 december 1858 på godset Emtöholm i Dalhems socken i den norra delen av häradet, och döptes till Anna Maria Katarina. Hennes far var brukspatronen Johan Oskar Carlberg på Åtvidabergs kopparverk och hennes mor var Maria Augusta Carlsvärd från Emtöholm. Kata tillbringade en stor del av sina första år hos sina morföräldrar på Emtöholm. Att hon föddes där berodde på att hennes mor bara var 17 år och fortfarande bodde hemma. Hon hade blivit bortförlovad av sin far till den 24 år äldre brukspatronen, mot sin egen vilja.
Enligt en biografi av Rut Berggren ska paret bara ha varit trolovade när Kata föds, och gift sig den 31 december samma år, alltså drygt en vecka efter förlossningen. I Dalhems kyrkbok är däremot vigseln noterad exakt ett år tidigare, som sista brudpar 1857. Varifrån biografiförfattaren har sin uppgift framgår inte i boken. Kan det vara så att prästen skrivit in det i kyrkboken på fel år efteråt, för att förbättra verkligheten? 1857 var Katas mor bara 16 år, och gravid blev hon inte förrän på våren 1858, så varför skulle hon gifta sig vid så ung ålder året innan? Jag har inget svar på det, men undrar förstås vad som egentligen hände. Dessutom ser det ut som om siffran för summan av antalet brudpar 1857 är ändrad från 11 till 12.
Katas far bodde aldrig på Emtöholm utan i Kaveltorp. I husförhörslängden i Dalhem står Katas mor som ensam med dottern, under sina föräldrar. Det ser också ut som om det står "fr." före moderns namn, om det möjligen kan betyda fröken? Kallade man högreståndsdöttrar för fröknar vid den här tiden?
Emtöholm finns kvar som gods idag. Det ligger vackert vid sjön Ämten väster om Överum. Katas morfars far Jan Carl Adelsvärd ägde Överums bruk, ett vallonbruk som startades av Henrik de Trij 1655.
Andra kvinnor som också är födda i Tjust härad och som haft betydelse för det svenska samhället är Ellen Key, författare och debattör, och Ellen Fries, den första kvinnan som disputerade till filosofie doktor i Sverige. De och deras anor får jag berätta mer om en annan gång.
Säkert finns det fler kvinnor från Tjust som påverkat samhället utanför vårt härad förr i tiden. Tipsa mig gärna!
Källor:
Rut Berggren: Agitatorn fru Kata, 1991
Manne Hofrén: Helgerum i Tjust, 1949
Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg: Tusen svenska kvinnoår, 2008