Husförhörsnytt

Husförhörsnytt

Så hette det medlemsblad en västsvensk släktforskarorganisation under åren 1981-2003 utgav. Även om detta namn på intet sätt beskriver släktforskning, som ju är så mycket mer, är det en smula charmigt. Det ger kanske också en vink om hur oerhört centrala våra husförhörslängder är för alla med svenska förfäder och släktingar. För oss svenskar är det faktiskt svårt att tänka sig tillvaron utan dessa geniala och detaljerade längder. Förutom hos oss finns de endast i Finland, som ju intill 1809 var en del av Sverige och som i detta bär på svenska seder och traditioner, samt bland de svenskamerikanska församlingarna i USA, som i sina ”Membership rolls” har skapat något liknande. I Danmark och Norge saknas de helt. 

Husförhörsmaterialet är gigantiskt och ofta svårpenetrerat, även om vi svenskar genom åren har uppövat en fenomenal talang på att ändå kunna navigera och snabbt fokusera in på rätt sida och rätt rad. På senare år har vi dock haft god hjälp av av de s.k. befolkningsskivorna 1880, 1890, 1900, 1910, som alla bygger på de gamla husförhörslängderna. Likaså har 1970, 1980 och 1990 samt de nytillkomna nätresurserna 1950 och 1960, som bygger på mantalsuppgifter, också varit enormt användbara för närtidsforskning.

Det nya – Husförhörsnytt – är emellertid de ”generalregister” över delar av det svenska husförhörslängdsmaterialet, som nu börjar poppa upp. Ancestry.se har t.ex. en databas med omkring 4,5 miljoner poster vid namn Selected Indexed Household Clerical Surveys 1880-1893 [Sverige, utvalda indexerade husförhörslängder, 1880-1893] som länkar direkt till respektive sida i husförhörslängderna. Databasen är på intet sätt komplett och därför skall man ha tur om man här hittar det man söker efter.

Den stora nyheten står däremot Arkiv Digital för. I samarbete med MyHeritage.se har de skapat ett jätteregister om ca 46 miljoner poster över de svenska husförhörslängderna 1880-1920, en enastående resurs m.a.o. och en som verkligen kan rekommenderas. Även här länkar registret direkt till rätt husförhörssida, varför det annars ändlösa bläddrandet för det mesta kan reduceras till ett minimum.

b2ap3_thumbnail_Fritext.JPGb2ap3_thumbnail_Fritext.JPG

Så här ser sökmenyn ut hos Arkiv Digital och tyvärr ger den anledning till frustration och besvikelse. Den är helt enkelt för lös i kanterna. ”Fritextsökning” kallas den och man skall alltså lägga in den kombination av personnamn, årtal och geografiska begrepp, församlingar t.ex., som man är på jakt efter, hålla andan och sedan trycka på SÖK. Upp kommer mängder av träffar – ofta allt för många – och eftersom begränsande begrepp som ”och” eller citattecken inte tycks fungera, står man där …

Ett klart bättre alternativ är i detta fall att by-passa Arkiv Digital och gå direkt till MyHeritage.se, där sökmenyn ser betydligt trevligare ut:

b2ap3_thumbnail_MyHeritage.JPGb2ap3_thumbnail_MyHeritage.JPG

Här finns nästan alla sökmöjligheter man behöver och med hjälp av denna resurs har jag på kort tid lyckats lösa ett helt gäng med ”hopplösa fall”, försvunna personer och mystiska uppdykanden. Rekommenderas varmt!

Är det då alltid så bra med dessa genvägar in i husförhörslängdernas fascinerande värld. För nybörjare är det definitivt inte det. Går man endast registervägen lär man sig aldrig tekniken, den beprövade metod, med vars hjälp vi mer erfarna forskare vant surfar fram via födelse-, vigsel-, död-, flyttnings- och husförhörslängder. Förmodligen missar man dessutom en hel massa vital information unterwegs och förstår inte sambanden och kronologin. 

Varning, således, mot att sätta detta utmärkta hjälpmedel i händerna på gröngölingar. Egentligen skulle man behöva införa någon sorts ”genealogiskt körkort” för att få tillgång till ”Husförhörsnytt” …

b2ap3_thumbnail_Folke-husfrhr.jpgb2ap3_thumbnail_Folke-husfrhr.jpg

På Falbygden, där jag själv bor och verkar, lever traditionen med husförhör i de gamla rotarna kvar. En av dem som håller traditionen vid liv är Kyrkoherde Folke Elbornsson (bilden), som också flitigt turnerat runt hos hembygds- och släktforskarföreningar för att kontrollera att Katekesen och Tio Guds bud sitter som de ska ...

 

PS: Från Arkiv Digitals hemsida:

Personer som bodde i Stockholms stad saknas i materialet.

Mellan 1878-1926 finns det inga husförhörslängder eller församlingsböcker för befolkningen i Stockholms stad. Det stora invånarantalet i Stockholm och att man flyttade ofta gjorde att prästerna inte klarade av att upprätthålla folkbokföringen. I stället infördes ett nytt system som kallades rotemansorganisationen 1878-1926. En stor del av detta material är gratis sökbart via Stockholms stadsarkivs hemsida eller via en DVD-skiva som man har gett ut tillsammans med Sveriges Släktforskarförbund. Eftersom vårt register bygger på husförhörslängdernas och församlingsböckernas uppgifter och några sådana inte finns för Stockholms stad under den aktuella tidsperioden, saknas uppgifter om personer som bodde där.

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Likpredikningar
Midsommar och släktforskning
 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
29 mars 2024

Captcha bild