I backspegeln

Nu i veckan är det 20 år sedan jag första gången besökte landsarkivet i Uppsala för att ta reda på mer om mina förfäder. Då visste jag förstås inte att jag skulle möta så många underbara släktforskare eller hitta alla dessa fascinerande levnadsöden som gömmer sig i arkivhandlingar. På tiden släktforskade man på arkiven, i originalhandlingar och genom att läsa mikrokort. På länsmuséets arkiv hemma i Nyköping fick man ofta i stället använda slitna rullfilmer som fick hanteras varsamt för att inte ytterligare bitar skulle lossna. Sedan fick man förstås beställa mikrokort och det kunde ta åtskilliga månader att följa en familj, särskilt om de flyttade ofta och man behövde följa dem i många olika socknar. Jag suckade särskilt över en familj bland mina kusiners anor som visserligen i stort sett flyttade mellan tre socknar, men dessa låg i skilda län och materialet förvarades på två olika landsarkiv.

Nog är det skillnad att forska idag när kyrkböckerna bara är ett klick borta på datorn och kan studeras dygnet runt hemma på den egna kammaren! Detta att materialet är så lättillgängligt är också en nackdel. Färre besöker arkiven, som drar ner på både öppettider och personal. För de forskare som vill och kan besöka arkiven blir tillgängligheten alltså sämre. Vissa umgås i olika diskussionsforum på nätet eller har kontakt via e-post men många nöjer sig med att skumma diverse forum och hemsidor för att sedan förvandla hypoteser och teorier till sanningar som sprids vidare. Här fyller släktforskarföreningar en dubbel roll: där möter man andra som delar ens intresse och så får man lära sig att släktforska genom kurser, föredrag, utflykter eller helt enkelt genom att möta andra medlemmar i föreningen. På köpet har man väldigt trevligt, och hittar ofta livs levande släktingar!

b2ap3_thumbnail_Annas-trta3.jpgb2ap3_thumbnail_Annas-trta3.jpg

En smarrig glasstårta för att fira mitt lilla jubileum. Fotograf och tårtkreatör: Anna Eriksson.

Vad ska jag då ägna mig åt efter 20 års forskande? Jo, som sagt är förutsättningarna annorlunda idag jämfört med när jag började. Mikrokorten var ofta svårlästa, särskilt om de kyrkböcker som filmats var skadade. På min farfars sida finns en gren som skiljer sig från de andra då det är de enda anorna jag har från Dunker och Lilla Malma med omnejd. Just Lilla Malmas kyrkböcker var riktigt trista att traggla sig igenom på mikrokort så jag har inte ägnat mig åt den här grenen på säkert 18 år. I år ska jag därför lägga min gamla forskning åt sidan och förutsättningslöst forska om hela den släktgrenen, med utgångspunkt från min ff fm f som var född 1823. Kanske får jag byta ut några anor men framför allt borde jag hitta mer kringinformation om dessa anor som jag missade en gång i tiden. Trots allt är jag nog lite bättre på att forska numera!

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Arbetet med okända fotografier fortsätter...
Satiren som vapen

Relaterade inlägg

 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
29 mars 2024

Captcha bild