Den flitige släktforskarkollegan Magnus Lindskog överraskar och lyckliggör mig från tid till annan med plötsliga nedslag i tidiga Generalmönsterrullor och annat militärt material, tillfällighetsfynd som jag förmodligen själv aldrig skulle ha hittat fram till. En del av dessa oväntade men synnerligen välkomna framgångar har jag beskrivit i ett par tidigare Rötterbloggar; 

http://www.genealogi.se/blog/entry/piculell-skraell

http://www.genealogi.se/blog/entry/piculell-skraell-ii

Alla har vi soldater i släkten, och de flesta av oss har väl åtminstone några gånger varit inne och smakat på en militär rulla eller två. De smakar inte särskilt gott ... Det är svårt att hitta rätt regemente och kompani, svårt att navigera mellan de olika rullorna och mycket svårt att läsa och rätt förstå det man läser. Vi är helt enkelt inte så vana vid att forska i militärt material och får därför bekymmer med att följa den röda tråden - om det nu finns någon sådan - som vi ju är så vana vid när det gäller exempelvis kyrkoböcker.

b2ap3_thumbnail_1708-Elbingsak-regementet.JPG

Betrakta ovanstående exempel. Det är en Generalmönsterrulla från Elbingska infanteriregementet 1708 - under ledning av Översten Claes Ekebladh - och förefaller vara ett s.k. värvat regemente. Här hittar vi en corporal ANDREAS LAGERSBERG, 24 år gammal och född i Schweden, som i sju år tjänat sin konung. Han tillhör ett av tolv kompanier, Kapten Sÿbrandts. Om corporalen JACOB PERSON på raden under läser vi att han också är född i Sverige, är 36 år gammal och har tjänstgjort i 14 år. Uppgifterna är sparsmakade, i princip bara namn, ålder, födelseland och tjänstgöringsår. I anmärkningsfältet kommer ibland annan vital information, nämligen hur det gick för knekten; om han stupade, dog i fältsjukan, togs till fånga eller rent av deserterade. I rubrikbilden här ovan förekommer en stackars menig soldat CLAUS MÖRCK från Sverige, 40 år gammal och med 15 tjänsteår, som den 3 oktober 1707 blir "decolliert" i staden Elbing. Jag googlar mig till att detta måste betyda att han blivit halshuggen ... 

En del rullor är sämre och innehåller endast namn och grad, medan andra generöst bjuder på ytterligare information, t.ex. om soldaten är gift eller ogift, hur många barn han har, exakt födelseår o.s.v. I svenska rullor anges som princip födelselandskap, typ Smålänning, Skåning, Dahlkar o.s.v.  snarare än bara "Sverige". För den som är intresserad av Adelns historia och genealogier är dessa rullor en guldgruva. Så många grevar och baroner gjorde ju militär karriär och förekommer därför flitigt i detta material.  

Det är svenska riksarkivet som tillhandahåller dessa rullor och varje bild, oftast ett uppslag, har ett individuellt nummer. Logga in på SVAR och Digitala forskarsalen. I rutan som heter Bildid skriver du: 

A0054607_00171

Bilden med Andreas Lagersberg dyker genast upp på skärmen (om du har abonnemang förstås). Att varje sida har en unik identitet, skapar möjligheter för släktforskarrörelsen att dra igång nya spännande projekt. Tänk er en massiv registrering av soldater, såväl svenska som utländska, där man nöjer sig med de väsentligaste och mest lättlästa detaljerna i de svenska rullorna:

• Årtal för rullan    [automatgenererad]  
• Regemente        [automatgenererad]            
• Kompani            [automatgenererad]
• Grad                        
• Soldatens namn              
• Födelseår/ålder
• Födelseland eller landskap
• Tjänsteår
• Dödsdatum - när detta framgår
• Bildidentitet [= sida, ex. A0054607_00171 - automatgenererad]

Med ett sådant generalregister skulle både släktforskare och historiker snabbt hitta fram till rätt volym och rätt sida. Väl inne är det sedan bara att ta till sig den information och de hänvisningar som serveras. Utan ett sådant hjälpmedel förblir våra soldaters öden förmodligen okända. När vi tidigare bara kunnat konstatera att soldatens hustru plötsligt kallas "änka" får vi nu en reell chans att ta reda på vad som faktiskt hände honom. Anledningen till att det är så förtvivlat svårt att följa en soldats liv och död genom rullorna är förstås den kaotiska miljö han befinner sig i. Marscher hit, fältslag dit, fångenskap, flykt, ny tjänst vid nytt regemente eller kompani, befordringar, belägringar, förflyttningar. Allt bäddar för försvinnanden av olika slag. Endast ett bra megaregister, med direktlänk till originalbilden, kan rädda situationen och skapa de nya ingångar, som vi som tappat bort våra soldater så illa väl behöver .

Särskilt viktigt är det naturligtvis att de rullor som författades under och omkring krigs- och ofredsår får sina generalregister, t.ex. Skånska kriget 1675-1679, Stora nordiska kriget 1700-1721,  Pommerska kriget 1757-1762, Gustav III:s ryska krig 1788-1790, Finska kriget 1808-1809 och Andra Napoleonkriget 1812-1814. Det är ju då kaos utbryter och soldater och fotfolk sprids för vinden.

Det är självklart att ett soldatregister av det här slaget också skulle vara av utomordentligt intresse för våra släktforskarkollegor i Danmark, Norge och Finland. Det kryllar av knektar från dessa länder i de svenska och svensk-tyska rullorna,liksom det givetvis finns massor av svenska soldater under dansk, tysk och så småningom rysk flagg. Kriget känner inga gränser, så att säga ...

Tänk om vi nu, när det långvariga och synnerligen lyckosamma Sveriges Dödbok-projektet Namn åt de döda (NÅDD) börjar gå mot sitt slut, kunde samla ihop oss till en ny och lika värdefull indexeringsinsats, allom till godo. Ett projekt, lett av Sveriges Släktforskarförbund och Krigsarkivet/Riksarkivet i samverkan, där släktforskarföreningar, hembygdsföreningar, soldatföreningar och enskilda glatt adopterar rulla för rulla, excerperar fram de viktigaste parametrarna, som sedan läggs in i en stadigt växande megaresurs på Rötter. Låt oss gå från Namn åt de döda till Namn åt soldaterna! 

Från NÅDD till NÅS!