Vi har alla våra dagliga rutiner. En av mina är att varje morgon kolla om det har kommit några nya spännande och användbara databaser/register hos någon av de webbtjänster jag abonnerar på; Ancestry, Familysearch, Genealogybank o.s.v. I fredags gjorde jag som jag brukar, och upp tittade ett sprillans nytt register hos databasjätten Ancestry.
Sweden, Selected Indexed Household Clerical Surveys, 1880-1893
[Sverige, utvalda indexerade husförhörslängder, 1880-1893]
Vad är nu detta? tänkte jag, och klickade genast på länken. Fram kom embryot till vad som förefaller vara Ancestrys nästa stora Sverige-satsning. Företaget har som bekant tidigare glatt och oroat oss med databasen över födda i Sverige 1860-1941, en mycket användbar resurs, där dock kvaliteten och pålitligheten lämnar mycket i övrigt att önska. Jag har tidigare recenserat denna databas i en blogg med rubriken KALKONREGISTER.
http://www.genealogi.se/component/easyblog/entry/kalkonregister?Itemid=31781893
Min slutsats är denna: Visserligen är databasen oerhört slarvigt ihopkommen, men tack vare sin storlek och de förträffliga sökmöjligheterna är den ändå användbar och nyttig för nästan alla släkt- och hembygdsforskare.
Vad innehåller då det nya husförhörsregistret?
Värmland, Älvsborg och Kalmar län åren 1880-1893
Det handlar alltså om en begränsad tidsperiod och tre län.
Ett pilotprojekt, skulle jag tro.
Vågar man hoppas på att det hela så småningom skall bli rikstäckande?
Och kanske omfatta fler år?
Sökmenyn är mycket omfattande och erbjuder en mängd möjligheter.
Som alltid gäller det att göra sökningarna så vida som möjligt, och sedan begränsa dem med hjälp av fler parameterar, när det blir för många träffar.
Träfflistan är enkel att bläddra i, även om dubbletter förefaller vara mer regel än undantag. När man fastnar för en post klickar man först på View record och får då fram en sammanfattning av alla uppgifter i posten; namn, yrke, bostadsort, vilka år husförhörslängden omfattar (t.ex. 1887-1891), födelsetid och födelseort, in- och utflyttningsuppgifter samt familjemedlemmar. (se ingressbilden)
Om man vill se originalsidan – och det vill man givetvis – är det bara att klicka på länken och husförhörssidan visas omedelbart. Mycket praktiskt!
Mindre praktiskt är det, att källhänvisning saknas. Som släktforskare vill man naturligtvis veta vilken volym man är inne och tittar i, t.ex. Västra Ed AI:11, men si, den uppgiften får man inte. Däremot kommer GID-numret, som vi minns från Genlinetiden, och som hänvisar till en specifik sida. Detta räcker emellertid inte för att man på ett bekvämt sätt skall kunna driva forskningen vidare, framåt eller bakåt. Man behöver alltså ha SVAR eller Arkiv Digital igång samtidigt, där man i församlingens innehållsförteckning kan ta reda på vilken bok man har framme, så att man sedan lugnt kan navigera vidare.
Är det då bra eller kanske farligt med sådana här megaregister?
Bra, naturligtvis! Allt som leder fram till önskad information måste sägas vara bra och nyttigt.
Men också farligt!
Hur så?
Jo, med register som direkt leder fram till i det här fallet en husförhörssida, tappar man den logiska gången, metoden, tekniken. I stället för att kanske börja med en födelsebok eller en inflyttningslängd, gå vidare i en husförhörslängd och sedan arbeta sig framåt (bakåt) lugnt och stilla, kastas man med detta redskap rakt in på en sida, utan att förstå hur man kom dit eller ens var man befinner sig. Man riskerar att bli en
NEDSLAGSFORSKARE
som samlar notiser utan att förstå sammanhangen! En notisjägare, en registernörd!
Hur motverkar vi en sådan utveckling?