Ståtarekung, nattman och ebenist

Nu när midsommar har passerat är det förstås hög tid att planera ett besök på årets Släktforskardagar på Rosvalla i Nyköping sista helgen i augusti. Boka hotellrum och beställ biljetter till fredagens kvällsbuffé och/eller lördagens bankett samt planera vilka föreläsningar du vill se. Flera föreläsare släpper böcker i samband med föredragen. 

I förra veckan fick jag en tidig födelsedagspresent. Den stora fördelen med att vara ett midsommarbarn är nämligen inte den lummiga grönskan, avsaknad av jultomtar eller att mastig gräddtårta kan bytas mot färska jordgubbar, utan att Släktforskarnas årsbok kommer lagom till födelsedagen. Årsboken står sig dock långt efter utgivningsdagen, så jag har gått igenom årsböckerna för vart femte år (1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015) för att visa ett axplock av alla läsvärda matnyttigheter vi kunnat avnjuta genom åren. Årsböckerna ifråga innehåller sammanlagt 85 artiklar och jag kommer att fokusera på några enstaka i varje årgång.
b2ap3_thumbnail_rsbckerB.jpg
1990 hade årsböckerna ännu teman och separata titlar. Det här året hette årsboken Inte bara kyrkböcker. Alternativa källor i släktforskningen. Den är alltså ganska fokuserad på arkiv och arkivhandlingar av skilda slag, ett alltid lika aktuellt ämne för oss släktforskarnördar.
Lars Ericson, numera med efternamnet Wolke, skriver i När rullorna tiger. De militära räkenskaperna och släktforskaren om hur räkenskaperna stundtals är nog så goda ersättningskällor för förlorade generalmönsterrullor, och ger exempel på hur nitiska t ex skeppsräkenskaperna var i flottan, där det noga anges vilka ransoner varje man fick av pengar, mat, brännvin, tobak och vin. Han nämner också att svenska örlogsfartyg seglade till Medelhavet under 1700- och 1800-talet och att det då hände att besättningarna kidnappades av sjörövare.  Den som är nyfiken på att få veta mer om handeln i Medelhavet och svenska slavar, bör komma på årets Släktforskardagar i Nyköping där Joachim Östlund håller föredraget Saltets pris: Svenska slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650- 1770.
För att återgå till 1990 års årsbok, innehåller Louise Lönnroths Barnhusbarn i arkiven en historik över barnhusen. Hon berättar om Stora barnhuset i Stockholm som sedan blev Allmänna barnhuset, men även om barnhusen i andra svenska städer och var man bör söka efter arkivhandlingar. Elisabeth Thorsell ger i Fader okänd - vad gör jag? tips om sökvägar och vidare läsning kring detta eviga gissel för oss nyfikna släktforskare.

Släktforskarnas årsbok 1995 innehåller bland annat artiklar kring Framtiden, som huvudsakligen handlar om datorns roll i släktforskningen, samt om Ångermanland. Båda nog så intressanta men inget jag själv läser om särskilt ofta. Eftersom jag är en obotlig namnnörd så fördjupar jag mig gärna i Håkan Skogsjös Så stavar du namnen. Sveriges släktforskarförbunds namnlista. En uppdaterad version av densamma finns i Faktabanken.

I Släktforskarnas årsbok 2000 redogör Berit Fjellman för Fattigvård i Torrskog åren 1763- 1920. Vilka bestämmelser gällde? Hon berättar om en slitsam vardag i gränstrakterna med en socken indelad i fattigrotar och med rotehjon, om hemortsrätt och fördelning av fattigmedel, hur de fattiga var klädda, vilken hjälp fattiga barn fick, antingen de var föräldra- eller faderlösa, barn till Amerikafarare eller auktionerades ut i barnauktioner. Och vad var en ståtarekung? Lars Ericson (Wolke) skrev i den här årsboken Bland beväringsrullor och inskrivningslängder, om beväringen som inrättades 1811/12 och efter Indelningsverket avskaffande 1901 omvandlades till värnplikt. Han berättar om värnpliktens historia och om stamrullor med flera intressanta källor, vilka finns både på landsarkiven och på Krigsarkivet. Jag tänker inte berätta några närmare detaljer från Sven Wallerstedts artikel Friherrinnan & inspektorn. Om Amanda Palbitzki och Erik Giers. En sörmländsk kärlekssaga. Det är herrgårdsromantik vid Öljarens strand, flickan av börd och den unge mannen av folket, ung olycklig kärlek där Amanda blir inlåst av sin bördsstolta mor och ivägskickad innan frukten av förbindelsen ser dagens ljus, det är landsflykt och arvstvister men framför allt kärlek. Jo, jag har nog möjligtvis läst en och annan kärleksroman genom åren men verkligheten slår alltid dikten!

b2ap3_thumbnail_Senast-verfrda3.jpg

I Släktforskarnas årsbok 2005 berättar Alan Dufberg i Ett skånskt nattmanspar på 1700-talet om nattmän och vilka uppgifter dessa föraktade personer utförde. Som namnnörd och sörmlandstok avnjuter jag emellanåt Per Erikssons, Torsten Berglunds och Sven Wallerstedts En ryttarhustrus medeltida rötter. Ryttarhustrun bodde i Bettna och hette Margareta Tuvesdotter, ett patronymikon som är ytterst ovanligt på dessa breddgrader. Kunde detta vara en ledtråd i jakten på hennes ursprung? Visserligen avslöjar rubriken hur jakten gick men det är ändå en spännande läsning att följa de olika ledtrådar som nystas upp efter en inledande fråga på Anbytarforum.

I Släktforskarnas årsbok 2010 beskriver Christina Backman hur en byrå leder till möbelhistoria, en djuplodande släktutredning och bekantskapen med ebenisten Tunnander. Magnus Bäckmark berättar om porträtt, ett alltid lika aktuellt och intressant ämne, medan Sven Wallerstedt, Peter Bernhardsson och Peter Eriksson i två artiklar belyser officeraren Didrik Falcks karriär och genealogiska nätverk.

Släktforskarnas årsbok 2015 innehåller hela 18 artiklar om allehanda spännande ämnen: Svenskt biografiskt lexikon, släktgårdar, skattelängder, kvinnliga torghandlare, Blåkullafärder och polisarkiv med mera. Men läs inte bara årets årsbok - botanisera även bland gångna års rika utbud!