Artikel skriven av Av Hans Egeskog 19 december 1996

Mari-Anne Olsson heter en släktforskare med en kapacitet långt över det vanliga. Inte nog med att hon snart har skrivit av alla östgötska bouppteckning. Hon håller också på att registrera alla båtsmän i landskapet. Och faktiskt ännu mer!

Det var en gång en släktforskare som inte kom till rätta med sina anor i Skärkind. Men så kom hon på en bra genväg till ny kunskap. Domböckernas samling av bouppteckningar. Det var bara det att det var så tidsödande att söka igenom domboken i jakt på just den rätta bouppteckningen. Det skulle vara lättare att hitta om det fanns ett register...

Det var så det började när 80-talet var ungt. Eftersom Mari-Anne Olsson, för det är naturligtvis om henne som detta handlar, är en handlingskraftig person så satte hon igång med att skriva av bouppteckningarnas ingresser från Skärkinds härad. Och när det var klart gick hon över till Hammarkinds härad, eftersom en del av den egna släkten fanns att söka där.

Mari-Anne var medlem i Genealogiska Föreningen och ibland ansvarig för GF:s östgötaaftnar. Dit tog hon med sig sina pärmar med bouppteckningsingresser och register och märkte ett stort intresse från deltagarna, som inte alltför sällan också fann sina borttappade anor i Mari-Annes material.

­Det var roligt att se att mina anteckningar var så många till hjälp. Och till slut mognade tanken på att skriva av bouppteckningsingresserna för hela Östergötland fram, berättade Mari-Anne för ÖGF-Lövet 1989. Då var hon efter åtta års arbete klar med 18 av de 21 häraderna i Östergötland. Dessutom var Söderköpings stads bouppteckningar renskrivna "eftersom den var så liten och behändig"...

Städernas tur

Snart är det 1997 och Mari-Anne Olsson har fortfarande arbete kvar med sitt stora projekt. Nu är alla härader renskrivna och försedda med personregister. Däremot återstår en del arbete med städernas bouppteckningar. Det handlar om landskapets gamla städer, Skänninge, Vadstena, Linköping, Norrköping och Söderköping.

­Norrköping är renskrivet till 1780 och jag har en kladd t o m 1815. Personregistret växer fram samtidigt, berättar hon när jag träffar henne under släktforskardagarna i Växjö.

Även för Linköping är en kladd klar. Söderköping väntar fortfarande på att få ett personregister och Skänninge har hon just påbörjat. Vadstena väntar fortfarande på sin tur.

­Men jag håller på med så mycket samtidigt, suckar hon.

­Och jag skulle behöva ha hjälp av någon med renskrivningen. Det kan man förstå, med tanke på att Mari-Anne åstadkommit allt detta arbete på skrivmaskin av gammalt hederligt märke.

­Ja, det skulle nog underlätta om jag hade en dator... Förutom detta jättearbete, som startade som ett fritidsprojekt och fortfarande är det, så har Mari-Anne många andra järn i elden. Hon har bl a skrivit av handlingar från Östergötlands hammarting 1700-1705, vilket resulterat i en skrift från Föreningen för smedsläktsforskning.

Båtsmän i Östergötland

Efter att ha sett boken om båtsmännen i Tjust som skrivits av Helmer Ingbranth, blev hon inspirerad att göra en liknande sammanställning för Östergötland för tiden 1684-1906, d v s under indelningsverkets tid.

­Det såg från början ut som ett hanterligt projekt, men det svällde ut, säger Mari-Anne.

I dag omfattar materialet 9-10 pärmar och det är inte färdigt än... I det här fallet finns det dock fler inblandade, även om det är hon själv som står för sammanställningen.

­Jag har haft god hjälp av Göran Karlsson med inskriviningen, och Olle Olsson i Häradshammar har gett mig många uppgifter.

Ett annat pågående projekt är avskrivningen av födelse- och vigselböckerna i Tryserums och Gärdserums socknar fram till 1750. Och sedan väntar Tjusts bouppteckningar på att bli registrerade. Så inte lär det bli några sysselsättnings-problem i fortsättningen heller. För allt sitt arbete har Mari-Anne erhållit många erkännsamma ord, mindre bidrag från olika institutioner, och genom ÖGF:s förre ordförandes Göran Lindahl förmedling även ett större anslag på 20.000 kronor från landstinget i Östergötland. Men pengarna har förstås inte förslagit långt som ersättning för allt nedlagt arbete.

­Men det är inte pengarna som är drivkraften i arbetet, även om de naturligtvis är ett välkommet bidrag och en uppmuntran. Det var ju inte för pengarna som jag en gång började med det här, säger Mari-Anne.

Hedersmedlem

En annan form av uppmuntran "drabbade" Mari-Anne vid Östgöta Genealogiska Förenings höstmöte den 14 november, då styrelsen tillkännagav att hon invalts som hedersmedlem i ÖGF. En mer värdig medlem i denna speciella skara än Mari-Anne Olsson är svår att finna. Genom sitt arbete har hon spritt kunskap om Östergötland och varit en värdefull ambassadör för såväl landskapet som för ÖGF, vilket Göran Lindahl också påpekade i sitt tal på höstmötet till den nya hedersmedlemmen.

Som avslutning kan jag inte undanhålla läsarna en liten historia som på ett bra sätt beskriver Mari-Anne Olssons flit och osjälviska arbete för släktforskningen.

I samband med släktforskardagarna i Växjö i månadsskiftet augusti-september presenterade ÖGF ett häfte med en sammanställning av alla hittills publicerade antavlor ur ÖGF-Lövet, inklusive rättelser och tillägg samt ett sockenregister. Men det fanns inget personregister. Efter några dagar fick jag ett telefonsamtal från Mari-Anne. Hennes fråga var enkel: Var jag intresserad av ett personregister för Östgötahäftet med antavlor?

Det var jag, och ytterligare några dagar senare damp det ner i brevlådan. 15 A4-papper med namn, prydligt uppställda och avskrivna i bokstavsordning. Ett personregister. Brevet är poststämplat den 11 september. Då hade det ännu inte förflutit 14 dagar sedan häftet kom ut! Personregistret kommer naturligtvis att tryckas och ges ut. Något annat är inte att tänka på. Men det dröjer ännu en tid. Alla är inte lika snabba som Mari-Anne Olsson...

 


 

Fotnot: Texten har tidigare publicerats i senaste numret av ÖGF-Lövet, som för övrigt är ett temanummer med bergsbruk och bergslagfolk i fokus. Mari-Anne Olsson nås på adress: Hökvägen 32, 141 72 Huddinge (tel. 08-97 41 20).