Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Minister förskingrade 900 miljoner

alberti1I augusti publicerade Rötter en artikel om de många gamla porträttfotografier som går att hitta hos webbtjänsten Flickr. Exemplet, danska Rigsarkivet, illustrerades med en drygt hundra år gammal bild från Horsens fängelse på Jylland. Fången på bilden var inte vem som helst.

Bilden föreställer en i Danmark väldigt känd fånge. Det går tydligt att läsa hans namn i nederkanten – P.A. Alberti.

Vem var han? Och varför satt han i fängelse?

Peter Adler Alberti föddes den 10 juni 1851 i Köpenhamn och dog 14 juni 1932 i samma stad. Han var son till politikern Carl Christian Alberti och Albertine Sophie Frederikke Westergaard. Den unge Alberti utbildade sig till advokat (på danska "sagfører"). Han blev overrets- och højesteretssagfører och var under en period anställd på sin fars advokatkontor.

Hans pappa var ordförande, och i praktiken direktör, för sparbanken Den Sjællandske Bondestands Sparekasse. När fadern gick bort valdes Alberti att ersätta honom.

Alberti gav sig in i politiken, delvis genom att utnyttja de kontakter han hade fått genom sin pappa som var engagerad i konservativliberala Venstre.

Blev minister

Han valdes in i Folketinget 1892. På den här tiden hade Danmark i likhet med Sverige en tvåkammar riksdag där Folketinget motsvarade andra kammaren (och Landstinget första kammaren).

Nio år senare utsågs Alberti till justitieminister i regeringen J.C. Christensen. Här gjorde han sig bland annat känd för den så kallade "prygellag" som gällde mellan 1905 och 1911 och som innebar att sexual- och våldsbrott kunde straffas med upp till 27 slag. Alberti avskaffade även den offentliga prostitutionen 1906.

Sedan gick det utför.

albertimellan

Allt fler anklagelser

Medan Alberti var minister satt han samtidigt som ordförande i Den Sjællandske Bondestands Sparekasse. Han var även involverad i smörexportföreningen, och dessa båda engagemang gav honom ett ganska stort kapital att förfoga över. Han investerade bland annat i guldgruveaktier

Under ååren 1906 till 1908 hördes fler och fler anklagelser i Folketinget om att Alberti utnyttjade sin position som justitieminister till att gynna sina egna och sina vänners företag. Varje gång kom han undan, inte minst för att statsministern J.C. Christensen gav honom sitt stöd.

I maj 1908 hade Alberti sålt obligationer från sparbanken på ett sådant sätt att banken hamnade i likviditetskris. Han förmådde J.C. Christensen, som då även var finansminister, att låna sparbanken 1,5 miljoner danska kronor ur statskassan. Detta hemlighölls för resten av regeringen.

Samtidigt började även den danska pressen att intressera sig för Albertis affärer. Skriverierna gjorde honom efterhand till en belastning för regeringen, och i juli 1908 avgick han. Han hedrades med titeln "gehejmekonferensråd" som tack för sina insatser.

Anmälde sig själv

I september 1908 klev Alberti in på Domhuset (tingsrätten) i Köpenhamn och anmälde sig själv för bedrägeri. Han hade förskingrat 15 miljoner kronor från sparbanken. Det motsvarade närmare hälften av bankens kapital – i dagens valuta 800-900 miljoner kronor.

Två år senare dömdes den före detta ministern till åtta års fängelse. En del av tiden satt han i högsäkerhetsanstalten Horsens på Jylland, den andra delen i Vridsløselille utanför Köpenhamn. Han benådades 1917, ett år innan han skulle ha frigivits. Hederstitlarna miste han förstås.

Politiska konskvenser

Fallet Alberti fick även stora politiska konsekvenser. Bland annat avgick, och åtalades, J. C Christensen. Den före detta statsministern blev dock inte fälld så han ansågs ha handlat i god tro.

Efter frigivandet levde Alberti ett stilla liv och försörjde sig som kontorist. Han dog i en spårvagnsolycka i Köpenhamn 1932.

Av: Hans-Peter Stülten

Artikeln är även publicerad i Släkthistoriskt Forum, nummer 4/2016.