Har du ogifta mödrar i ditt släktträd? Att föda barn utanför äktenskapet har varit både kriminaliserat och starkt tabubelagt under större delen av vår moderna historia. Det gjorde förstås livet komplicerat för de kvinnor som "råkade i olycka" efter en utomäktenskaplig förbindelse.

Under årets släktforskardagar i Umeå tar ett par av föreläsarna upp ämnet ogifta mödrar. Robert Eckeryds och Anna-Karin Westerlunds föreläsningar tar bland annat upp utanförskapet och barmorskans roll.

Religionen spelade roll

Robert Eckeryds föreläsning bygger på hans snart publicerade avhandlingsarbete som belyser den sociala utsattheten för de kvinnor som födde utomäktenskapliga barn på den Ångermanländska landsbygden under 1800-talets senare del och början av 1900-talet. I fokus står de lokala skillnader i attityder som kunde möta de ogifta mödrarna beroende på var de bodde, och hur de geografiska områdenas socioekonomiska struktur och religiositet spelade in för detta.

Missa inte föreläsningen "Acceptans eller utstötning? Ogifta mödrar i Ångermanland 1860-1930".

Antecknades faderns namn?

1688 års medicinalordning stadgade att barnmorskan under förlossningen skulle förmana den ogifta kvinnan att berätta vem som var far till barnet. Detta gällde fram till Gustav III:s Barnamordsplakat som publicerades 1778. Då förbjöds barnmorskorna att försöka tvinga fram barnafaderns namn. I dag tror många släktforskare att barnmorskorna antecknade namn på fäder till de utomäktenskapliga barnen de förlöste.

Just den frågan har Anna-Karin fått hundratals gånger under sin yrkesverksamma tid på Landsarkivet i Uppsala och om detta handlar hennes föreläsning "Barnmorskornas roll i samhället".

Här kommer du till det späckade föreläsningsprogrammet för Släktforskardagarna i Umeå

Fader okänd - ny utgåva

För dig som vill fördjupa dig extra i ämnet - eller tänker försöka ge dig på att lösa en faderskapsgåta finns nu Sveriges Släktforskarförbunds populära handbok Fader okänd i en ny, reviderad upplaga. 

Handboken visar hur den okända fadern kan ha lämnat spår i ett antal olika källor. Släktforskaren får bekanta sig med kyrkans, de världsliga myndigheternas och allmänhetens syn på utomäktenskaplig sexualitet och dess följder. I en bilaga ingår dessutom relevant lagstiftning från och med medeltiden till nutid samlad.

I den nya reviderade och illustrerade upplagan av handboken finns information som tidigare inte har publicerats.

Du hittar den i Rötterbokhandeln