Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Grattis till Tryckfrihetsförordningen – 250 år i dag

balloons wallpapers 7I dag säger vi på Rötter grattis till Sveriges första tryckfrihetsförordning, som liksom offentlighetsprincipen fyller 250 år!

Det var den 2 december 1766 som mösspartiet, under ledning av den österbottniske prästen Anders Chydenius, genomdrev antagandet av den banbrytande grundlagen.

Effekten blev att censur stoppades och att myndigheters handlingar (undantaget de som hade med religion att göra) blev så kallat offentliga – möjliga för alla att ta del av. Att kunna få insyn i de styrandes förehavanden, liksom att publicera idéer utan rädsla för repressalier, blev plötsligt medborgerliga rättigheter.

De kommande 250 åren blev naturligtvis ingen sprikrak framgångsresa. Nya tryckfrihetsförordningar, där rättigheterna i många fall inskränktes, infördes ett flertal gånger under 1700- och 1800-talen.

Den nu aktuella Tryckfrihetsförordningen, som eftersom den är en gällande grundlag skrivs med stort T, antogs 1949. Här införs bland annat meddelarfriheten, och ett embryo till dagens lagstiftning om hets mot folkgrupp finns med.

Ur släktforskarsynpunkt är Tryckfrihetsförordningen värd att fira av många skäl. Inte minst ligger den till grund för att Riksarkivet och landsrkiven finns och gör det de gör – bevarar och tillgängliggör handlingar från offentliga myndigheter.

I Kungl. Maj:ts kanslis arkiv i Riksarkivet förvaras för övrigt ett handskrivet exemplar av 1766 års tryckfrihetsförordning. Dokumentet i fråga är dock är så enkelt utformat att det inte anses belagt att det var just det som stod i centrum för debatten den 2 december 1766.