vallonska rotterHur kom det sig att Louis de Geer, född 1587 i Liège, byggde upp ett svenskt bruksimperium?

Varför var vallonsk smideskonst så eftertraktad och vad åt man för mat på vallonbruken i mitten av 1600-talet?

Det är bara några av alla frågor du får svar på i "Vallonska rötter" - nummer 13 i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie som finns att köpa från och med 28 oktober.

Den nya handboken tar ett helhetsgrepp om vallonernas historia, och bjuder i och med det på berättelsen om var, när, hur och varför. Vi får veta vilka omständigheter som gjorde att vallonerna kom till Sverige, och hur deras verklighet i det nya landet såg ut.

Givetvis får vi även en grundlig genomgång av hur forskning på vallonska anor går till. Grunderna känns igen från släktforskning i Sverige, men det finns också utmaningar som kräver särskilda metoder.

- Det går att forska vidare, även om det inte är lika enkelt som med de svenska kyrkböckerna. Vi ger tips om hur man kan komma framåt, säger Anders Herou, ordförande i Sällskapet Vallonättlingar.

Föreningen bildades så tidigt som 1938. Att man nu tagit fram en ny handbok har enligt Anders Herou att göra med att det gått hisnande 58 år sedan det senaste, heltäckande vallonverket kom ut.

- Det var Karl Kilboms "Vallonerna", och även om det är en bra bok så är den i princip omöjlig att få tag i, säger han.

Sällskapet Vallonättningar har tidigare tagit fram "Vallonskivan" och "Vallonkontrakt" - DVD:er som fortfarande går att köpa genom Rötterbokhandeln. I arbetet med de produkterna samlade man på sig en hel del "kringmaterial", berättar Anders Herou.

- Vi tänkte att varför inte jobba vidare med det, göra slag i saken och skriva en bok.

Resultatet är en 180 sidor tjock handbok som finns till försäljning från och med nästa fredag, den 28 oktober.

Det har varit ett framgångsrikt år för Sällskapet Vallonättlingar, som i september fick åka till Namur, Belgien för att motta den fina utmärkelsen "Mérite Vallonie".

Paul Magnette, statsminister i provinsen Vallonien, delade ut medaljen som ett sätt att hedra vänskapen mellan Vallonien och Sverige.

Annonser