Sveriges dödbok webb

Senaste inläggen från Anbytarforum, Sveriges Släktforskarförbunds diskussionsforum för släktforskning. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i inläggen i Anbytarforum.

Rötterbloggen

Helena Nordbäck
23 april 2024
För någon tid sedan ögnade jag igenom ett program för en körkonsert. Ett av styckena var författat av ’Hildegard av Bingen’. Någonstans ringde en klocka, jag hade för mig att hon levat för ganska länge sedan. En titt i källorna bekräftade den teorin....

Kalendarium

Hitta föreningsaktiviteter nära dig

25
apr
Guidad vandring på söder i Helsingborg

Helsingborgs Släktforskare- & Bygdeförening


25
apr
Forskarhjälp i Sollentuna bibliotek

Sollentuna Släktforskare


25
apr
Öppet hus - kl. 13.00-20.30 obs kvällsöppet!

Södertälje Släktforskarförening


25
apr
Släktforskarjour Biblioteket Sjöbo

Ystadbygdens Släkt- & Bygdeforskarförening


25
apr
Jourhavande Släktforskare Katrineholm

Katrineholm-Flen-Vingåkers Släktforskarförening


25
apr
Torsdagsträff i föreningslokalen

Njudungs släktforskarförening


26
apr
Besök på Källebacka

Ulricehamnsbygdens forskarklubb


Se fler evenemang

Annonser

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 

Samtidigt som husmoderns dygder ofta hyllades i äldre skrifter så döljer också begreppet kvinnan bakom. Vem var egentligen husmodern och vad finns att berätta om henne? Den frågan utgör temat för det här numret av Släkthistoriskt Forum. I Mats Karlssons artikel Husmodern – ett modernt påfund kan vi läsa om forna tiders husmödrar på landet, som utöver alla sina egna sysslor även skulle kunna rycka ut och göra mannens arbete om så krävdes, hon kunde till och med representera sin make i affärssammanhang. Den nya husmodern, som växte fram som ett borgerligt ideal i samband med industrialiseringen hade en helt annan, mycket snävare roll.

Intressant nog speglar sig förändringarna av könsrollerna mycket tydligt i 1800-talets mode. 1700-talets pråliga mansmode, med högklackat och byxor som smet tajt om benen (så tajt att de mest moderiktiga männen undvek att sätta sig ned på bjudningar, av rädsla för att spräcka byxorna) ersattes av en alltmer likriktad, praktisk och myndig klädsel, som i stället för rikedom skulle manifestera de nya demokratiska principerna och ett medborgerligt broderskap. För kvinnornas del gick klädedräkten i en motsatt riktning – den så opraktiska krinolinen blev under mitten av århundradet i stort sett obligatorisk för alla kvinnor som hade råd att klä sig moderiktigt och korsetten blev allt hårdare snörd mot 1800-talets slut. Spetsar, tyll, volanger och de nya klara syntetiska färgerna gjorde borgarhustrun till en vingklippt påfågel intill sin myndige make.

Det är dyrt att släktforska menar många. Men med lite kreativitet och nyfikenhet kan man komma långt, även om det dammar i plånboken. Det här numret bjuder på en special om vilka gratis källor på nätet som är mest populära bland släktforskare idag. Generositeten är slående när mycket av den kunskap som andra forskare och entusiaster har gjort tillgänglig på nätet sammanställs på det här viset. Ta en titt på sidan 17 och se om du kan hitta några nya favoriter.

Till sist kan jag med glädje meddela att redaktionen har förstärkts med en medarbetare vid namn Olle Söderström. Han är en historieintresserad journalist och redaktör med en särskild talang för färg och form som kommer att presentera sig närmre i nästkommande nummer. Tills dess hoppas vi att det här numret ska bjuda på inspiration och ny kunskap.