Anbytarforum

Rötterbloggen

Eva Johansson
19 januari 2019
De flesta av oss som släktforskar vill ju se bilder på våra gamla släktingar. Databaser med fotografier har växt enormt på senare år, inte minst Svenskt Porträttarkiv som startades av Omar Henriksson i Sandviken. En annan viktig databas är släktforsk...

Kalendarium

Hitta föreningsaktiviteter nära dig

21
jan
Upplands släktforskarförening

21
jan
Kristianstadsbygdens Släktforskarförening

21
jan
StorStockholms Genealogiska Förening

21
jan
Ovansiljans Släktforskare

22
jan
Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening

22
jan
Södertälje Släktforskarförening

22
jan
StorStockholms Genealogiska Förening

23
jan
Föreningen Släkt och Bygd i Borlänge

23
jan
Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening

23
jan
Borås Släktforskare

Rötterbokhandeln

Annonser

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 

Att söka på dopnamn och tillnamn/släktnamn i webbversionen kan ta längre tid än att söka direkt i den nedladdade databasen.

Man var förr mycket mer flexibel när det gällde namn och olika namnformer. En person som i födelseboken skrivs som Johannes kan i andra källor nämnas som Johan eller Jan. Det betraktades ändå som ett och samma namn.

Ofta var det prästens egna preferenser som avgjorde vilket namn som skrevs in. Ett exempel är den präst som i början av 1700-talet konsekvent envisas med att kalla alla Kerstin i socknen för Kristin, en namnform som enligt andra källor inte användes av sockeninvånarna själva.

För att underlätta sökningen återger jag därför dopnamn såväl som patronymikon med normaliserad stavning i databasens namnfält. Jag skriver alltså Per, inte Pehr eller Päder, Karin, inte Carin, och så vidare. Jag har som regel använt de icke-kontraherade formerna, dvs. jag skriver Johan, inte Jan, och Eriksson, inte Ersson.

Det mest påtagliga undantaget är patronymikonen Olsson och Olsdotter, som jag inte skriver Olofsson respektive Olofsdotter; anledningen till detta är att det är de förra formerna som dominerar vid 1800-talets slut. Själva originaltextens stavning och bruk av stor och liten bokstav är mycket vacklande och egendomligheter i avskriften beror inte nödvändigtvis på avskrivningsfel.

Då det gäller kvinnornas patronymikon, som ännu långt in på 1700-talet skrivs omväxlande som ett ord eller två ("Persdotter" alternativt "Pers dotter"), har jag försökt att konsekvent sammanskriva dessa i mina transkriptioner. Av den detaljerade händelseredovisningen och utdragen ur husförhörslängderna och andra källor framgår vilken namnform som är aktuell vid olika tillfällen, så det är inte nödvändigt att försöka hitta just en specifik, tidstrogen namnform för databasens namnfält.

Det vanliga är att man presenterar en sammanfattande normalform av en persons namn i släktsammanställningar: dopnamn + (patronymikon och/eller tillnamn). Jag anger i databasen emellertid alla tillnamn förutom patronymikon en person nämns med under sin livstid. I synnerhet båtsmännen på 1700-talet kan ha upp till fyra olika tillnamn. Orsaken är att jag vill ha en större sökbarhet i den nedladdade databasen. Det finns visserligen släktforskarprogram som kan hantera ett stort antal namnformer i separata fält, men nackdelen med dem är att databasen blir oanvändbar i andra program som inte stöder den funktionen.

Ett exempel är bondsonen Lars Ersson som senare blir båtsman med tillnamnet Nyman och därefter med tillnamnet Sik. Jag har alltså registrerat honom som Lars i dopnamnsfältet och Eriksson Nyman Sik i tillnamns-/släktnamnsfältet, trots att han aldrig kallats med en sådan namnkombination. Av de olika händelserna som registrerats för honom framgår däremot vilket namn han nämns med vid olika tillfällen: Lars Ersson/Eriksson, Lars Nyman, och Lars Sik.

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button