Ett museum för krig och elände

Varje gång vi kommer till Stockholm försöker vi ta in ett nytt museum. Det finns sannerligen ett antal att välja bland, där många dessutom återigen erbjuder fri entré. Den utmärkta gratiskartan/broschyren STOCKHOLMS MUSEER presenterar inte mindre än 80 olika, varav hälften i själva staden. Inför vår nyårsresa till huvudstaden bad vi vår där bosatte son om tips och hans svar kom omedelbart: Fotografiska museet och Armémuseum. Det förstnämnda hade vi redan bestämt oss för – där pågår f.ö. den tankeväckande utställningen WE HAVE A DREAM – men det andra kom som något av en överraskning. Som gammal fredsivrare tar jag väl snarare avstånd från än söker mig till skjutvapen, uniformer och plåtschabrak.

b2ap3_thumbnail_Armemuseum-2_20170108-200546_1.jpg

Hur det nu gick till så hamnade vi till sist på anrika Armémuseum på Riddargatan, och långsamt föll fjällen från mina ögon. Här har man skapat en kronologisk utställning över svensk historia ur krigens och konflikternas perspektiv, sprängfylld (pardon the pun) med fascinerande detaljer, kartor och ögonvittnesskildringar. Med uppbyggda miljöer, modeller och människoöden. Inga tröttsamma rader av gevär och musköter, inga uniformsdockor, inga montrar med medaljer eller annan lullull. Bara svensk och nordeuropeisk historia, väl berättad och presenterad. 

b2ap3_thumbnail_Krig-och-fred.jpg  b2ap3_thumbnail_utstallning_plan3_karoliner_01_top.jpg

Den som kikar in på Armémuseum hemsida [www.armemuseum.se] kommer kanske, förutom information om utställningar och öppettider, även notera en avdelning med rubriken BIBLIOTEK OCH ARKIV [http://www.armemuseum.se/besok-oss/bibliotek-och-arkiv/]. Biblioteket, inrymt under vackra stenvalv i östra flygeln, innehåller allt från handskrifter från 1400-talet till helt nyutgivna biografier. ARKIVET - som jag aldrig tidigare hört talas om - är ett s.k. Ämbetsarkiv med start först 1877, och är av den anledningen kanske mindre intressant för oss släktforskare. Emellertid finns det också en hel del äldre handlingar där. Så här skriver arkivet självt: En spännande del av arkivet är museets dokument- och bildsamlingar som till stor del har kommit till genom privatpersoners gåvor. Den äldsta handlingen är en mönsterrulla från år 1571. 

"Arkiv och källor" kommer att utgöra en ny avdelning i SLÄKTFORSKARNAS ÅRSBOK 2017, som jag såsom ny redaktör för denna viktiga publikation som bäst håller på och kämpar med. Ett flertal artiklar med denna inriktning har redan inkommit och fler är välkomna. Om du har kännedom om spännande källserier, föga använda men nyttiga volymer och dokument, som behöver presenteras för en större allmänhet, tipsa mig då genast, så kanske vi kan få med en liten artikel eller notis om dessa redan i denna årgång. Högintressanta är också tips om vilsegångna handskrifter och dokument, material som befinner sig på "fel plats", alltså inte i ett landsarkiv eller liknande, utan kanske i ett Stadsarkiv, ett Universitetsbibliotek eller i ett Privatarkiv. 

Det är min förhoppning att SLÄKTFORSKARNAS ÅRSBOK 2017, förutom sedvanligt intressanta, högklassiga och väl underbyggda artiklar, denna gång också skall ge direkt vägledning och inspiration fram till sådant källmaterial, som gemene släktforskare kanske aldrig tidigare kommit i kontakt med.

b2ap3_thumbnail_559-4-slaktforskarnas_arsbok_forbestall.jpg