Historien går igen?

Historien går igen?

Detta är ett gästinlägg på Rötterbloggen, skrivet av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström. De gör radioprogrammet Släktband i P1 och i det här inlägget funderar de kring hur historien verkar upprepa sig. "Saker vi tagit för självklara blir plötsligt ifrågasatta och måste försvaras igen. Det här är ett av skälen till varför det är så viktigt att leta i historien och förstå hur det blev som det blev", skriver de.

Det har hänt mycket sedan 2004 då vi sände vårt första Släktband. TV sänder flera program om släktforskning och det produceras också andra program, både i radio och TV, som berättar om vår historia. I dag finns det också flera tidningar om historia och släktforskning. Det är bra. Det speglar sannolikt ett ökande intresse för ämnet och lockar säkert fram ännu mer nyfikenhet.

När vi de första åren berättade om livsöden som släktforskare grävt fram ur arkiven blev reaktionerna oftast att ”det var hemskt förr!”. Man tyckte att det var förskräckligt med de hårda lagar som gällde och att samhället var trångsynt när det gällde till exempel kvinnors möjlighet till frihet, synen på straff och sexualitet, liksom kyrkans ofta hårda grepp om människors vardagsliv.

De senaste åren har vi märkt att reaktionerna efter våra program har förändrats. I dag är en vanlig kommentar ”det är ju precis som i dag!”.

När vi berättade om tolvåriga Margareta Andersdotter Djus från Dalarna som vid förra sekelskiftet skickades ensam över Atlanten, var det många som drog paralleller till dagens ensamkommande flyktingbarn. Och när vi i den senaste säsongen berättade om några fattiga människors kamp för tak över huvudet och om den hjälp de fick av frivilliga, så var det också många lyssnare som kände igen sig i dagens ideella hjälparbete.

Andra ämnen som gjort att lyssnare sett likheter med vår egen tid har handlat om arbetsvillkor. När vi berättade om farliga arbeten förr fick vi brev som beskrev otrygga arbetsförhållanden idag.  Programmet om förbjudna aborter i slutet av 1800-talet gav en del kommentarer om dagens abortdebatt. Och förra året berättade vi om hur Lidingö i början av 1700-talet blev ett stort flyktingläger, efter att ryssarna invaderat Åland. Även här gjorde sig nutiden påmind.

Vi har förstås grunnat över vad det kan bero på att reaktionerna förändrats på det här sättet. Varje säsong arbetar vi utifrån olika teman – kanske har valet av tema spelat roll? Eller så är det så att vi befinner oss vid en punkt i historien då det faktiskt är mycket som upprepar sig?

Vi lever i en konstig tid. Världen är sig inte lik och kanske är det i sådana tider som vi tenderar att oftare titta bakåt. Eller så är det faktiskt så att historien i någon mån upprepar sig, att vi kan känna igen oss fastän landskapet är alldeles nytt.

Vi människor brukar nog ofta se den historiska utvecklingen som en linje som pekar ständigt uppåt och framåt – gamla lagar och seder förändras, förbättras och moderniseras. Men sanningen är ju att historien inte rör sig så där rakt och enkelt. Den snor sig runt sin egen axel, krumbuktar sig och verkar emellanåt till och med gå baklänges. Saker vi tagit för självklara blir plötsligt ifrågasatta och måste försvaras igen.

Det här är ett av skälen till varför det är så viktigt att leta i historien och förstå hur det blev som det blev och vilka strider de tog, de som gick före oss.  Vi som gör Släktband är förstås bara en liten pusselbit som hjälper till att synliggöra de människoöden som släktforskare letat fram. Våra program bidrar i bästa fall till att göra vår gemensamma historia begriplig.

En levande historia är en bra vaccination för nutida galenskap.

Av: Gunilla Nordlund & Elisabeth Renström

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Sjömännen på galeasen Agil
Väntar på hemkomst
 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
28 mars 2024

Captcha bild