Mrs Robert K Brown?

Mrs Robert K Brown?

 

 

När jag var liten fanns det en fascinerande liten bok hemma. Den var fylld av tårtor vars like man aldrig sett i 50 och 60-talets Sverige. Stora, maffiga och mångfärgade med fantastiska namn. Den hette ”Pillsbury Bake Off 1952” och var en present från amerikanska vänner. Pillsbury Bake Off var en tävling i tårtbakning anordnad av ett mjölföretag, där man kunde vinna enorma summor pengar, boken innehöll de bästa, inklusive vinnaren som visades på bild med en stor check.

b2ap3_thumbnail_Modern-women.jpgb2ap3_thumbnail_Modern-women.jpg

-          Men mamma, varför har alla vinnarna killnamn? Man kan väl inte heta mrs Robert K Brown? Heter dom så i Amerika?

Mamma förklarade att fruar i Amerika använde sina mäns namn.

-          Det är ju orättvist, det var ju inte männen som bakade tårtorna!

Redan då var jag visst en nyfiken person med ett visst rättspatos. Jag försökte, med hjälp av ett lexikon, att översätta recepten med de fantastiska namnen. ”Angel Food Cake”, ”Devil´s Food Cake”, Lemon Chiffon Pie”. Jag försökte baka dem också, men det var svårt att hitta ingredienserna. Men jag var helt betagen av denna bok i många år, den är helt sönderläst.

Nu sitter jag här och försöker följa en amerikansk man, Edwin K Carpenter, som var gift med en släkting, han var också gift ett antal gånger till. Men med vilka? Jo, man hittar några av hans många barn i tidningsnotiser när de gifter sig på 40 och 50-talen. Men….. de är konstant angivna som barn till Edwin Carpenter och mrs Edwin Carpenter! Jag vill ju veta vad mödrarna hette!

Vi kan, här i Sverige, bli ordentligt frustrerade när vi läser riktigt gamla dopböcker där inte moderns namn anges, bara faderns. Men som tur är övergavs den seden ganska tidigt. Dessutom är vi lyckliga nog att de flesta kvinnor behöll sina flicknamn fram till 1901. I födelseböckerna står dessutom då alla kvinnor med sina flicknamn. Visserligen blev inte gifta kvinnor myndiga förrän 1921, men de hade en egen identitet i alla fall.

1963 kom boken ”Den feminina mystiken” av Betty Friedan ut i USA, hon skildrade där den välutbildade hemmafruns frustrerade tillvaro som just mrs Robert Brown, utan ens en egen identitet. Kampen för rätten att vara en person, även om man var en gift kvinna. Kampen för att få eget erkännande för sina egna insatser. Vinner man 100 000 dollar för sitt kakrecept ska man åtminstone få hämta det i sitt eget namn. Naturligtvis handlade boken om mycket mer när det gäller jämställdhet, men jag kunde förstå tanken väldigt snabbt, jag som växte upp med tävlingsvinnarna utan eget namn.

Nu kämpar jag vidare, på andra dagen, med fruarna utan namn. Edwin Carpenter är en hal figur, som verkar försvinna från alla sina familjer i rask takt. Men fruarna sitter kvar med barnen, utan att ens ha ett eget namn.

 

 b2ap3_thumbnail_BakeOff14pagesofcontestants1.jpgb2ap3_thumbnail_BakeOff14pagesofcontestants1.jpg

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Glädjeflickan med de plirande ögonen
NIXON

Relaterade inlägg

 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
24 april 2024

Captcha bild