Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 1098
  • 4 Kommentarer
  • Skriv ut

Vi gråter inte

Här om veckan kom brevet om att förhandsbeställa årets upplaga av Släktforskarnas årsbok. Det lovar gott – många intressanta ämnen. Jag utgår från att dessa åtta texter är de åtta som nu är klara för medverkan och att fler kommer att finnas med när boken väl kommer ut. Och förhoppningsvis är de återstående författarna kvinnor.

Ola. Johannes. Ulf. Lars-Olov. Erik. Olof. Claes. Michael. Åtta kunniga och kompetenta släktforskare, arkivarier och historiker som alla kommer att ge oss ny kunskap. Jag ser verkligen fram emot att ta del av det de delar med sig av.

Men varför finns det ingen Maria, Kristina, Ulla-Karin, Anna, Maj-Britt eller Åsa bland de medverkande författarna? Eller något annat kvinnonamn?

Naturligtvis har det ingen betydelse i sak om det är en man eller en kvinna som skriver, det är ju innehållet som är viktigt. Det är väl så det gått till när kvinnorna blivit märkligt förbisedda i historieböckerna i alla tider. Man försvarar sig med att könet är oviktigt, det är vad människor gjort eller inte gjort som är det viktiga. Ändå visar det sig att det finns massor av kvinnor som bidragit till samhällsutvecklingen och spelat en stor roll i historien, fast de inte nämnts just för att de var kvinnor. Vi har inte räknats.


Kvinnor i min släkt.

Vi utgör ju bara hälften av mänskligheten. Så varför inte hälften av årsboksförfattarna? Beror det på att släktforskande kvinnor inte tror sig om att bli publicerade utan bortvalda i jämförelse med bidrag från män? Kanske det. Är det så, då är min uppmaning att skriva. Skriv! Berätta om det du kan så bra och som andra kan dra nytta av! Det är så lätt att tänka "inte ska väl jag...". Strunta i det!

Under mina tre år som årsboksredaktör har jag erfarit att det inte alls är svårt att hitta kvinnor som skriver intressanta artiklar för släktforskare. När jag tog över redaktörskapet 2013 var bland det första jag märkte att tidigare årsböcker hade en påtaglig brist på kvinnor bland författarna. Men när jag började leta skribenter bland släktforskare, arkivarier och historiker fick jag kontakt med en hel del och ännu fler till nästa och nästnästa bok. Jämvikten återställdes. Förra året var antalet kvinnor 10 av 17 författare. Så brist på kvinnor som vill skriva är det inte, om en letar.

Vi gråter inte, vi forskar och skriver.

Men skriv själv då, om det är så viktigt, kanske du tycker. Ja, det gjorde jag också, i förra årets årsbok om fängelsearkiven. Vad jag fått veta har den artikeln lästs med intresse av flera släktforskare.

Mitt intryck är att mer än hälften av släktforskarna i Sverige är kvinnor. Minst hälften och kanske till och med lite fler. Den slutsatsen drar jag om jag ser på vilka jag stöter på under möten, diskussioner på nätet, kurser och i tidskrifter. Vi finns alltså. Och inte tror jag att det är annorlunda bland de professionella, bland historiker och arkivarier.

Nej, vi ska inte låta "gubbsen" ta över arenan, det blir ingen glad av. Forska och skriv! Det finns plats för både kvinnor och män. Vi ska inte låta oss särbehandlas och undanskuffas, alla är lika viktiga.

(Mitt inlägg i samma ämne 2014)

Kommentarer

  • Carin Olofsson
    Carin Olofsson lördag, 25 februari 2017

    Alexandra von Schwerin på Skarhults Slott i Skåne har jobbat länge för att lyfta fram kvinnorna i historien. Hon har bl.a. skrivit boken "Den dolda kvinnomakten". Det finns även en utställning med detta namn på slottet. Just nu är det stängt för säsongen, men utställningen startar igen den 4 maj 2017. Både utställningen och boken är mycket intressanta, så har ni möjlighet - gå och se den, och/eller läs boken.

    Hon har även gjort sex kortfilmer om kvinnohistoria. Dessa filmer är tänkta att användas i skolundervisningen för mellan- och högstadiet. Detta för att, som hon skriver, "I en alldeles nyutkommen historiebok för åttondeklassare nämns tex fler nazister vid namn än kvinnor". Filmerna är gratis att använda för skolorna och de finns på http://www.skarhult.se/skolfilmer.

  • Eva Johansson
    Eva Johansson lördag, 25 februari 2017

    Carin: Tack för tipset! Jag skickar det vidare till nuvarande årsboksredaktören Ted Rosvall.
    Jag har läst om Skarhults slott och kvinnorna i von Schwerins bok. Sådant behöver göras mer.

  • Ted Rosvall
    Ted Rosvall lördag, 25 februari 2017

    Kunde inte sagt det bättre själv, Eva. Kvinnliga skribenter förefaller verkligen en smula svårflörtade ...
    Dock, sedan den innehållsförteckning som du beskriver publicerades har tre kvinnliga artikelförfattare tillkommit.
    Läs om dessa och deras ämnen i min blogg på måndag!

  • Eva Johansson
    Eva Johansson lördag, 25 februari 2017

    Ted: Det låter bra, och ska bli intressant att läsa.

  • logga in först för att lämna en kommentar