Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Ett problem för släktforskare är att datum i äldre tider ofta inte noterades som vi är vana vid. En barn kan ha döpts »Dominica XIV post Trinitatis» ett visst år och blivit begravt »Die Andreae» ett par år senare. En allmän bakgrund till tideräkningens historia kan du läsa här.
Tideräkningens historia | Då inföll böndagarna | Litteratur
Tideräkningens historia
När det gäller tideräkning är två årtal mycket speciella i Sverige: 1712 och 1753. Nedan får du veta varför. Av Håkan Skogsjö
Den julianska kalenderns historia
Då det på Julius Caesars tid rådde stor oreda i den romerska kalendern, uppdrog han åt den alexandrinske astronomen Sosigenes att utarbeta ett förslag till hur man skulle bringa reda i tideräkningen. År 46 före Kristus genomfördes en kalenderreform på så vis, att detta år fick bestå av 445 dagar, vilket medförde att den 1 januari 45 före Kristus inföll på dagen för den första nymånen efter vintersolståndet, varigenom vårdagjämningen kom att inträffa den 24 mars.
Man antog att det verkliga solårets längd var 365 1/4 dygn. Därför bestämdes att åren vanligtvis skulle innehålla 365 dygn, men vart fjärde år lade man till ett dygn, så att dessa blev skottår. Månaderna skulle ha den längd och ordning som de har än i dag. Den extra dagen vid skottår stoppades in i februari (den 24), så att denna månad kom att innehålla 29 dygn.
Vid tiden för denna kalenderreforms genomförande skedde årsräkningen med utgångspunkt från Roms grundläggande (och enligt denna tideräkning skulle Rom ha grundats den 21 april 753 före Kristus). Bruket att räkna med Kristi födelse som utgångspunkt började först på 900–talet bli allmänt i Tyskland och Frankrike, varifrån det så småingom utbredde sig för att bli det allmänna systemet.
Bristerna med den julianska kalendern
Som förut sagts innehåller det julianska året i medeltal 365 1/4 dygn. Det tropiska året (från vårdagjämning till vårdagjämning) är dock något kortare. Differensen uppgår till 0,0078 dygn. Det låter ju inte så mycket, med redan efter 128 år inträffar vårdagjämningen nästan ett dygn tidigare än förut (128 x 0,0078 = 0,9984).
Övergången till den gregorianska kalendern på kontinenten
På 1500–talet beslöt man, på initiativ av påven Gregorius XIII, att rätta till den felaktiga kalendern. Att det var en kyrkans man som ville ändra på tideräkningen berodde på att påskens infallande bestämdes av vårdagjämningen. Påven tillsatte en kommission, vars arbete resulterade i en kalenderreform, föreslagen av italienaren Luigi Lilio. I en påvlig bulla av den 24 februari 1582 sades att korrigeringen skulle åstadkommas genom att låta tio dagar bortfalla. Den 5 oktober 1582 kallade man den 15 oktober.
För att felet inte skulle uppstå igen gjorde man ett undantag från regeln att vart fjärde år skulle vara skottår, nämligen att sekularåren (1600, 1700, etc) skulle vara skottår endast om de var jämnt delbara med 400. Alltså skulle år 1600 vara skottår, men ej 1700, 1800 och 1900, medan år 2000 skall vara skottår, etc.
I förhållande till den julianska kalendern uteslöt man tre dygn på 400 år. Detta gör att kalenderåret endast är 0,0003 dygn (26 sekunder) för långt. Det tar nu över 3000 år för att vårdagjämningen skall förskjutas ett dygn.
Den gregorianska kalendern infördes i Spanien, Italien och Portugal den 15 oktober 1582; i Frankrike den 20 december 1582; i det katolska Schweiz och det katolska Tyskland på olika tider under 1583; i Böhmen den 17 januari 1584; i Polen den 1 januari 1586; i Ungern den 1 januari 1587; i Danmark (och Norge) och det protestantiska Tyskland den 1 mars 1700; i det protestantiska Schweiz den 12 januari 1701; i Storbritannien den 14 september 1752; i Japan 1873; i Kina 1912; i Bulgarien 1915; i Turkiet och Sovjetunionen 1917; i Jugoslavien och Rumänien 1919 samt i Grekland 1923.
Den gregorianska kalenderns införande i Sverige
I Sverige och de övriga protestantiska och grekisk–ortodoxa länderna behöll man av rena prestigeskäl den julianska kalendern. Dock fördes i Sverige länge en upprörd debatt där såväl teologiska som matematiska skäl framlades för och emot den gregorianska kalenderns införande. I november 1699 enades man om att successivt övergå till den gregorianska kalendern, genom att ta bort en dag varje år. Härigenom skulle tid vinnas för ytterligare diskussioner; reformbeslutet var nämligen långt ifrån enhälligt. Början på denna reform genomfördes så att skottdagen år 1700 utelämnades, men längre kom man inte. På detta sätt fick Sverige en tideräkningen som inte överensstämde med något annat land. På befallning av Karl XII ändrades detta genom att februari månad år 1712 fick 30 dagar. Då var Sverige alltså åter tillbaka vid den julianska kalendern.
Det var vid 1751–52 års riksdag som ständerna till slut beslöt att Sverige skulle övergå till den gregorianska kalendern eller den så kallade nya stilen. I kraft av en kunglig förordning av den 24 februari 1752 genomfördes förändringen i början av påföljande år, genom att man efter den 17 februari räknade den 1 mars.
Reformen mottogs dock inte överallt med glädje. Många ansåg att den berövat dem elva livsdgar.
Fotnot: Detta är en något omarbetad version av en artikel publicerad i Genealogisk Ungdoms Tidskrift 1977:4.
Då inföll böndagarna
Böndagarna ställer till speciella problem för släktforskaren. Särskilt i rättegångsprotokollen hänvisas ofta till dem. Men att få veta när de inföll är inte enkelt. Här ges äntligen svaret. Av Egon Bosved
Vad var egentligen böndagar? Den som i tingsprotokollen funnit dateringar och referenser till böndagar har anledning ställa frågan.
Böndagarna var allmänna faste-, böne- och botdagar som utfärdades för olika dagar för vart år av konungen i de s k böndagsplakaten. Till en början förlades de till 3 fredagar men 1676 utökades de till 4 fredagar. Fr o m 1773 förlades de till lördagar för att mot slutet av 1700- talet växla mellan lör- och söndagar, 1807 till enbart söndagar; 1984 försvann den sista ur almanackan. Förväxla ej böndagarna med bönsöndagen eller gångedagarna.
Före senare delen av 1700-talet utfärdades böndagsplakaten först i början av året varför böndagarna inte hann medtagas vid tryckningen av almanackan. Plakaten upplästes från predikstolen och anslogs kanske på kyrkdörren. Prästerskapet hölls ansvarigt för att folket kände till dagarna.
Syftet med böndagarna kan ha varit politiskt; en säkerhetsventil. Rikets olyckor såsom ofred, missväxt eller farsoter tänktes vara Guds rättmätiga bestraffning av nationen för folkets synder. Missnöjet avleddes och överheten var utan ansvar.
Plakaten innehöll en skarp skrivning av ärkebiskopen där folket uppmanades att noga iakttaga böndagarna, att ge sig av till kyrkan (bara svårt sjuka fick lov att hålla sig undan), och där ångra och begråta sina synder och uppriktigt lova bot och bättring och be om hjälp att leva syndfritt. Detta skulle avhjälpa rikets olycker och även bättra allmogens timliga välfärd.
Drevs handel på en böndag fick säljaren böta 40 mark smt, köparen 3. Kunde någon inte betala böterna fick han 14 dagar på vatten och bröd. All världslig överhet från överståthållaren och landshövdingarna till länsmän och fogdar, all andlig överhet från biskopar till kaplaner skulle tillse att böndagen hölls i helgd enligt den av konungen utfärdade befallningen. Beivrade de inte de överträdelser de fick vetskap om fick även överhetspersonerna böter.
Allmänna böndagar 1661–1807
År 1:a 2:a 3:e 4:e
1661 24/5 ?? 19/7 --
1662 20/6 18/7 15/8 --
1663 26/6 24/7 21/8 --
1664 17/6 15/7 12/8 --
1665 16/6 14/7 11/8 --
1666 15/6 13/7 10/8 --
1667 ?? ?? ?? --
1668 19/6 17/7 14/8 --
1669 18/6 16/7 13/8 --
1670 17/6 15/7 12/8 --
1671 30/6 28/7 25/8 --
1672 14/6 12/7 9/8 --
1673 13/6 11/7 8/8 --
1674 ?? ?? ?? --
1675 11/6 9/7 6/8 --
1676 14/4 16/6 14/7 11/8
1677 27/4 15/6 13/7 10/8
1678 26/4 14/6 12/7 16/8
1679 25/4 20/6 18/7 15/8
1680 23/4 11/6 9/7 6/8
1681 29/4 10/6 8/7 5/8
1682 28/4 16/6 14/7 11/8
1683 27/4 8/6 6/7 3/8
1684 11/4 13/6 11/7 8/8
1685 24/4 19/6 17/7 14/8
1686 23/4 11/6 9/7 6/8
1687 15/4 10/6 8/7 5/8
1688 27/4 15/6 13/7 10/8
1689 26/4 14/6 12/7 9/8
1690 25/4 20/6 18/7 15/8
1691 24/4 12/6 10/7 7/8
1692 22/4 10/6 8/7 5/8
1693 28/4 16/6 14/7 11/8
1694 27/4 15/6 13/7 10/8
1695 26/4 7/6 5/7 2/8
1696 24/4 12/6 10/7 7/8
1697 16/4 11/6 9/7 4/8
1698 29/4 17/6 15/7 12/8
1699 28/4 16/6 14/7 11/8
1700 27/4 15/6 13/7 10/8
1701 12/4 7/6 12/7 9/8
1702 18/4 13/6 11/7 8/8
1703 22/5 19/6 17/7 14/8
1704 8/4 17/6 15/7 12/8
1705 14/4 9/6 7/7 4/8
1706 13/4 8/6 6/7 3/8
1707 10/5 14/6 12/7 9/8
1708 24/4 12/6 10/7 7/8
1709 30/4 18/6 16/7 13/8
1710 22/4 10/6 15/7 12/8
1711 21/4 9/6 14/7 11/8
1712 4/4 6/6 4/7 29/8
1713 24/4 5/6 10/7 28/8
1714 9/4 4/6 9/7 6/8
1715 29/4 3/6 8/7 12/8
1716 13/4 1/6 6/7 3/8
1717 3/5 21/6 19/7 16/8
1718 30/5 20/6 1/8 29/8
1719 24/4 19/6 17/7 14/8
1720 29/4 17/6 15/7 12/8
1721 28/4 16/6 14/7 11/8
1722 6/4 15/6 13/7 10/8
1723 26/4 14/6 12/7 9/8
1724 24/4 12/6 10/7 7/8
1725 23/4 11/6 9/7 6/8
1726 29/4 17/6 15/7 12/8
1727 28/4 16/6 14/7 11/8
1728 5/4 21/6 19/7 16/8
1729 25/4 13/6 11/7 29/8
1730 24/4 5/6 17/7 28/8
1731 7/5 18/6 23/7 27/8
1732 28/4 9/6 21/7 1/9
1733 20/4 8/6 20/7 14/9
1734 5/4 10/5 14/6 6/9
1735 18/4 9/5 13/6 5/9
1736 2/4 7/5 4/6 3/9
1737 22/4 13/5 10/6 2/9
1738 14/4 5/5 9/6 15/9
1739 6/4 11/5 22/6 14/9
1740 18/4 9/5 20/6 19/9
1741 10/4 22/5 19/6 18/9
1742 9/4 21/5 18/6 17/9
1743 15/4 6/5 10/6 9/9
1744 6/4 18/5 15/6 14/9
1745 19/4 10/5 14/6 13/9
1746 11/4 30/5 20/6 12/9
1747 10/4 22/5 19/6 11/9
1748 15/4 6/5 17/6 16/9
1749 7/4 26/5 16/6 15/9
1750 6/4 25/5 15/6 14/9
1751 12/4 31/5 21/6 13/9
1752 10/4 22/5 19/6 11/9
1753 4/4 1/6 29/6 21/9
1754 26/4 17/5 21/6 27/9
1755 25/4 30/5 20/6 26/9
1756 9/4 14/5 18/6 24/9
1757 22/4 27/5 7/10 11/11
1758 21/4 26/5 16/6 6/10
1759 6/4 18/5 22/6 5/10
1760 ?? ?? ?? ??
1761 17/4 22/5 19/6 9/10
1762 23/4 11/6 9/7 8/10
1763 15/4 6/5 17/6 7/10
1764 30/3 18/5 22/6 5/10
1765 19/4 17/5 14/6 11/10
1766 11/4 30/5 20/6 10/10
1767 3/4 22/5 26/6 9/10
1768 15/4 6/5 17/6 7/10
1769 14/4 26/5 16/6 6/10
1770 6/4 18/5 22/5 5/10
1771 19/4 31/5 21/6 4/10
1772 3/4 8/5 19/6 9/10
1773 24/4 15/5 12/6 2/10
1774 16/4 7/5 2/7 1/10
1775 1/4 13/5 17/6 30/9
1776 20/4 11/5 15/6 5/10
1777 12/4 3/5 14/6 11/10
1778 14/3 4/4 9/5 10/10
1779 13/3 17/4 5/6 9/10
1780 4/3 8/4 3/6 14/10
1781 10/3 21/4 16/6 13/10
1782 9/3 13/4 1/6 12/10
1783 1/3 6/4 6/7 21/10
1784 13/3 2/5 4/7 9/10
1785 6/3 10/4 29/5 23/10
1786 5/3 7/5 2/7 8/10
1787 4/3 15/4 8/7 14/10
1788 9/3 4/5 20/7 12/10
1789 22/3 10/5 19/7 25/10
1790 7/3 1/5 25/7 30/10
1791 13/3 14/5 17/7 8/10
1792 18/3 5/5 8/7 13/10
1793 2/3 20/4 27/7 12/10
1794 15/3 3/5 21/6 11/10
1795 21/3 25/4 13/6 10/10
1796 5/3 23/4 4/6 8/10
1797 4/3 6/5 17/6 14/10
1798 17/3 5/5 ?? 13/10
1799 2/3 20/4 ?? 5/10
1800 8/3 26/4 14/6 11/10
1801 7/3 18/4 13/6 10/10
1802 6/3 3/4 8/5 9/10
1803 5/3 23/4 11/6 22/10
1804 3/3 22/4 3/6 ??
1805 2/3, 5/5 30/6 19/10
1806 1/3 20/4 15/6 18/10
1807 7/3 19/4 21/6 17/10
1808 i fortsättningen alltid
på en söndag
Kalender- och helgreformer
Svensk-Finsk-kalender ger en månadskalender från år 1500 till 2100 med helger genom kalenderreformerna 1700, 1712 och 1753 och genom helgreformerna 1773 och i Sverige 1939, 1953; i Finland 1955, 1973, 1982, 1992. Hänsyn är tagen till de helger som tillfälligt flyttades reformåret 1753 och till att påskdagens datum ibland avviker från övriga länders genom att påsken i Sverige mellan 1740–1818 bestämdes efter den astronomiska fullmånen i stället för den klerikala. Finland har dessutom några avvikelser av påsken under 1800-talet.
Hämta gratis: Nordisk kalender 1200–2100
Programmet Nordisk kalender 1200-2100 är ett äldre program som passar till Windows XP. Det går dock att köra på nyare Windows-versionen genom att lägga till denna fil: msjet35.dll. Läs mer om detta här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=61353.msg859745#msg859745
Egon Bosved är förmodligen Sveriges störste expert på den nordiska tideräkningens historia, som han studerat ingående under flera års tid. Han har också gjort en nordisk datakalender som omfattar åren 1200 till 2100, som du nu gratis kan ladda ner från Nättidningen RÖTTER.
Kalendern ger svar på en mängd frågor som släktforskare ställs inför. Som exempelvis den klassiska: Vilket datum inföll den sjuttonde söndagen efter trefaldighet år 1695? Klassisk därför att liknande dateringar så ofta förekommer i kyrkböckerna i slutet av 1600-talet och under 1700-talet. Rätt svar (15 september) hittar man snabbt i kalendern, som också ger svar på en mängd andra frågeställningar.
Helg- och Böndagar
De Maria-, helgon- och martyrdagar som uteslöts vid 1571 års kyrkomöte har ej alls medtagits. De kunde dessutom variera för olika landsdelar. I gengäld har Böndagarna, som bestämdes för vart år i böndagsplakaten, till större delen medtagits, 1661–1807, trots att de inte alltid är upptagna i almanackorna. Till en början fastställdes Böndagarna nämligen så sent ( i mars, rentav ) att de inte hann medtagas vid tryckningen av almanackorna. De var av kungen påbjudna, anslogs på kyrkdörren. De hölls i sträng helgd och texter angavs för Ottosång, Högmässa och Aftonsång. Drev någon handel på Böndagen fick han böta 40 mark smt. / »Den som intet förmår böta skal spisas 14 dagar i häktelse med Watn och Bröd.» / Så de firades, trots att de inte alltid finns med vare sig i »Almanachen» eller i tabellverk över helgdagar. Efter 1807 förlades de till söndagar och utelämnas därmed i denna kalender.
Veckonumrering
Från 1973 ändras i veckolayouten så att veckan börjar på en måndag. Sättet att veckonumrera ändras också. Tidigare räknades veckan börja på en söndag och numrerades annorlunda. Då jag funnit att veckonumreringen för ett visst år kunnat skilja från en utgåva av almanackan till en annan, har jag före 1973 numrerat så att första dagen på året alltid är vecka 1 ; även om det är en lördag så att veckan då bara får en enda dag. Det blir i alla fall lättare att räkna ut veckans nummer på sätt som kan passa var och en. (to suit the customer).
Olikheter mellan kalendrar
Den svenska och finska kalendern avviker alltså förr i tiden ofta från den i andra länder brukade och inte bara under den unika Svenska Stilen 1700-03-01 till 1712-02-30. Eftersom påsken styr många relaterade helger liksom söndagar i kyrkoåret kan det vara avsevärda skillnader mellan ländernas kalendrar. Detta beaktas ofta inte i många utländska kalenderprogram varför veckodag eller helger för ett visst datum kan bli alldeles fel. Vanligen gäller dessa kalendrar endast för England/USA.
En 'utviknings'-kalender
Skulle varje månadskalender vara 20 cm hög och 25 cm bred och skulle man lägga januari till december i en rad för ett visst år och p.s.s. med månaderna i nästa år på raden under då skulle kalendern kunna bilda en 'röd matta' 120 m lång och 3 m bred. Skulle kalendern i stället tryckas med en månad per sida skulle det bli 12 volymer om 600 sidor vardera, mer än halva NE.
Källor
Gamla och nyare almanackor, Kongl Förordningar.
Lodén: »Tid».
Blixt: »Almanacka 1600–1999».
Segland: »Almanacka för 500 år».
Grotefend: »Taschenbuch der Zeitrechnung...»
NE m fl uppslagsverk.
Bonniers Världshistoria.
Div stockholmiania.
Litteratur
Den bästa boken för att orientera sig bland äldre tiders helgdagar är Almanacka för 500 år av K.-G. Segland. Den finns på arkiv och större bibliotek.