Mikael Hoffsten, författare och ekonomiansvarig på Sveriges SläktforskarförbundMikael Hoffstens Släktforskarens lilla faktabok har hittills utkommit i en serie om tre böcker. I dem kan den nyfikna släktforskaren bland annat snabbt få reda på vad farsmors mor kan ha tjänat som piga under slutet av 1800-talet. Och dessutom vad lönen kan ha räckt till.

I faktaböckerna hittar du även ordlistor, till exempel över mystiska sjukdomsnamn, statistik över allt ifrån beräknad livslängd till hur stor den totala skörden var från 1780-talet och framåt, äldre måttangivelser, detaljhandelspriser, utvecklingen av järnvägsnätet och mycket mer. Bokserien är en smidig hjälpreda för den som vill veta mer om sin släkts historiska sammanhang.

Visste du till exempel att 33 788 674 telefonsamtal ringdes på 20 447 telefonapparater i Sverige redan år 1890?

Släktforskarens lilla faktabok nummer ett, två och treFaktaböckerna har gått åt och nyligen kom Släktforskarens lilla faktabok 1 ut med en tredje upplaga i Rötterbokhandeln. Vi frågar bokens författare, Mikael Hoffsten, hur det känns att behöva trycka upp den på nytt.

– Det känns fantastiskt roligt att vi sålt så många böcker. Eftersom det är tredje upplagan så tyckte vi att det var en bra idé att lägga till lite nytt material.

Du har gått igenom allt från mynt, mått och växelkurser till praktiska ordlistor för släktforskare, befolkningsstatistik och vanliga namn. När man trodde att faktaämnena var uttömda kom du ut med en tredje bok. Finns det något mer i faktaväg som släktforskaren kan behöva ha till hands?

– Egentligen är det bara fantasin som sätter gränserna. Men jag kan tänka mig att även ovanliga namn, utgivningsår för äldre dagstidningar, tronpretendenter, kända frillobarn och kanske svensk-tysk ordlista för släktforskare kan vara av intresse.

Det finns alltså planer på en fjärde faktabok?

– Det finns inga konkreta planer, men det råder verkligen ingen brist på intressant material – så varför inte?!