Maj månads Rötter/vän heter Margareta Söderström som just har sålt sin villa på Värmdö för att flytta till en mindre arbetskrävande lägenhet med "bara balkongblommor att sköta om". Hon vinner en årsprenumeration på Släkthistoriskt Forum som är Sveriges Släktforskarförbunds papperstidning och som kommer ut med fem tjocka innehållsrika nummer per år.

Margareta började forska för en sisådär fem/sex år sedan. Anledningen var faktiskt svärfar, berättar hon, som såg ut som en liten lappgubbe... Vi var bara tvungna att kolla hur det låg till med saken, och det visade sig inte stämma alls, svärfar hade bara vanliga rikssvenska anor.
När jag frågar om hennes egna anor så nämner Margareta sin skånska härstamning, som går in i Hönjarumssläkten som leder bakåt till snapphanar och andra spännande personligheter. Det viktigaste, emellertid, är att Margareta som blev bortadopterad som barn, kunnat få klarhet i vem hon egentligen är och varför det blev som det blev. Mamman arbetade nämligen som barnflicka hos en fin familj och blev med barn med familjefadern, som uppenbarligen hade ett dåligt förhållande till sin fru. Något giftemål med barnafadern blev det aldrig tal om, för den unga flickan vågade aldrig föra sådant på tal, utan adopterade bort Margareta. En alltför vanlig nödlösning på den tiden.

För Margaretas släktforskning har studierna av faderns släkt lett längre än någon annanstans eftersom fadern var adlig, tillhörande ätten Drake af Hagelsrum, och de trådarna leder bort till medeltida frälsesläkter och förirrar sig in de disiga sagornas värld där källorna är ytterst osäkra. Klart är dock att den heliga Birgittas mor, Ingeborg Bengtsdotter, ägt godset släkten Drake innehade, och Ingeborg hörde ju till den famösa Folkungaätten som har åtskilliga trådar som leder in i andra europeiska fursteätter.
Man kan verkligen få fram mycket i släktforskningen, avslutar Margareta, även om man är adoptivbarn.
Vi önskar henne lycka till med den fortsatta forskningen och många fina lässtunder under det kommande året.