Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Årsbok Om länsräkenskaper, hälsingeprosten Olof Broman och hans ættqvisl samt ett egendomligt dödsfall i Hörja. I våra landsarkiv finns de så kallade länsräkenskaperna, en mycket omfattande källserie vars innehåll kan verka ganska trist: mest bara kvitton och räkenskaper. Men skenet bedrar. Där finns oerhört mycket att hämta för släkt- och hembygdsforskaren, bara man tar sig tid att sätta sig in i de olika längdernas tillkomst och också går igenom handlingarna med viss systematik. Om detta kan man läsa i artikeln Länsräkenskapernas verifikationer – inga tråkiga kvitton av Maud Lindeberg i 2002 års utgåva av Släktforskarnas årsbok.
Liksom i tidigare årsböcker spänner artiklarna över ett brett fält. Hälsingeprosten Olof Broman (1676–1750) var intresserad av nästan allting; han iakttog, undersökte, forskade och skrev mest för jämnan. Men i maj 1721 gick all hans möda om intet under ryssarna anfall mot Hudiksvall. Det dröjde dock inte länge förrän den idoge prosten åter var i arbete. Och det har vi släktforskare anledning att vara glada för: Bromans många utredningar över Hälsingesläkter är fortfarande av mycket stort värde.
Ett egendomligt dödsfall i skånska Hörja 1810 satte häradsrätten på prov. Mycket tydde på att bondsonen Sven Kjerstensson hade blivit förgiftad. Men hade han det? Och i så fall av vem? Kriminalfallet i sig är spännande, men minst lika intressant är de inblickar i skånskt bondeliv för snart 200 år sedan som skildringen ger.
Om ryske soldaten Zacharoff i Göteborg vet vi inte särskilt mycket. Men tack vare en del ovanligare källor, som kämnärsrättens protokoll, brödmönsterrullor och rapportjournaler, har det varit möjligt att kasta mer ljus över hans liv och härkomst. I årsboken ingår också flera andra artiklar. Där finns en utredning över släkten Moderus och Modéer, en lista över svenskar som avled i kolonin Saint-Barthélemey och dessutom får vi veta mer om spanska sjukans härjningar.
Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken:
- Länsräkenskapernas verifikationer – inga tråkiga kvitton. (sid 9-22)
Länsräkenskaperna är mäktiga volymer, ofta på flera tusen sidor, som förvaras i landsarkiven. De är fyllda med olika räkenskaper och kvitton. Det låter tråkigt, men är en guldgruva för släktforskare. Av Maud Lindeberg, Stockholm - Släkten Moderus och Modéer. En prästsläkt från Moheda i Småland. (sid 23-82)
Släkten Moderus och Modéer har ända sedan slutet av 1700-talet intresserat släktforskare. Men allt som skrivits har inte varit riktigt. Här presenteras nya rön om släktens historia. Av Gunnar Ståhl, Bromma - Prosten Olof Broman och hans ættqvisl. (sid 83-104)
Han var en mångsysslare av stora mått, men ryssarna förstörde 1721 nästan allt han åstadkommit. Men snart var den idoge prosten åter i arbete. I dag känner vi honom mest för hans släktutredningar. Av Lars Nylander, Söderhamn - Hur tolkar man gamla släktutredningar? (sid 105-130)
Hur avgör man värdet på en äldre släktutredning? Vad kan man exempelvis säga om gamle prosten Bromans uppgifter om släkten Djurbergs äldsta led? Här ges källkritiska råd och tips. Av Urban Sikeborg, Sollentuna - En soldat vid namn Zacharoff. (sid 131-138)
Ibland är det inte i de vanliga källorna som svaren på forskarens frågor finns. Soldat Zacharoffs öden kunde kartläggas med hjälp av kämnärsrättsprotokoll, brödmönsterrullor och rapportjournaler. Av Ted Rosvall, Falköping - Arsenik och gamla anor. Historien om en bondsons hastiga död. (sid 139-172)
I skånska Hörja inträffade 1810 ett egendomligt dödsfall, som blev upptakten till en omfattande rättegång. Bondsonen Sven Kjerstensson verkade ha blivit förgiftad – men blev han verkligen det? Av Erik Kjellsson, Helsingborg - Avlidna nordbor på Saint-Barthélemy. (sid 173-180)
Kyrkböckerna för svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien är bevarade och förvaras i Aix-en-Provence i Frankrike. Här publiceras en avskrift av dödboken till hjälp för forskare. Av Peter Heimbürger, Bromma - Väderölotsar räddade Britt G. Hallqvists farfar. (sid 181-216)
Den som söker lundaförfattarinnan Britt G. Hallqvists (1914–1997) rötter hamnar ganska snart i ett dramatiskt skeppsbrott på svenska västkusten som leder vidare till Österbotten i Finland. Av Inger Rudberg, Lund - »Om dig Pettersson...» i ett tvistemålsprotokoll från Mora år 1830. (sid 217-220)
Kanslisvenskan i gamla protokoll ter sig vid en första anblick ofta helt oläslig med sina invecklade satser. Men den som läser mer noggrant kan faktiskt finna genialt koncentrerad fakta. Av Exbiörn Henricson, Solna - Herrarna till Aspanäs – medeltida stormän i Sommabygden. (sid 221-268)
Den heliga Birgitta tillbringade på 1300-talet några barndomsår hos sin moster på sätesgården Aspanäs i Malexander i Östergötland. Det är ägarna till denna gård som skildras i denna artikel. Av Göran Sparrlöf, Vadstena - Skilsmässor på 1830-talet i Linköpings stift. (sid 269-286)
Skilsmässor var synnerligen ovanliga i äldre tider. Det är nog en allmän uppfattning. Men den som läser domkapitlens protokoll får en lite annan bild; där är skilsmässomål faktiskt inte alls ovanliga. Av Elisabeth Thorsell, Järfälla - En inblick i några 1700-talsfamiljers hårda liv. (sid 287-312)
Vi får stifta bekantskap med familjerna Rosenberg på Fullerstad och Westerberg i Stockholm. Det är en historia kantad av skandaler som inbegriper förgiftning, skällsord och otrohet. Av Nils Hård af Segerstad, Bromma - Dödsorsaker i Arbrå 1910. (sid 313-328)
Farfars far skulle ha dött en dramatisk död, och dessutom på samma dag som sin egen far. Det var omständigheter som lockade till denna undersökning om dödsorsakerna i Arbrå 1910. Av Jan Erik Hallström, Sundbyberg - Spanska sjukan i Vikmanshyttan. (sid 329-336)
För bara drygt 80 år sedan drabbades Sverige av en smittosam sjukdom som på kort tid tog närmare 40.000 liv. Om spanska sjukans härjningar i Vikmanshyttan handlar denna artikel. Av Thord Holst, Vikmanshyttan - Sveriges Släktforskarförbund 2001. (sid 337-350)
Verksamhetsberättelse och bokslut - Presentation av författarna. (sid 351-352)
Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Redaktör: Håkan Skogsjö
Antal sidor: 352
Utgivningsår: 2002
ISBN: 9187676303
Släktforskarnas Årsbok 2002 finns nu digitalt att läsa för dig som är Premium-kund.
Bli Premium-kund eller logga in.
Visste du att du kan söka i personregistret för Släktforskarnas Årsbok 2002? Gå till Årsbok-Sök.