Givande samtal i Uppsala

I helgen hölls Sveriges Släktforskarförbunds samrådskonferens, som för tredje året i rad samlade representanter för de anslutna släktforskarföreningarna för samtal och diskussioner. Många goda idéer kom upp av vilka en del kommer att följas upp på den kommande förbundsstämman, som varje år hålls i slutet av sommaren i samband med Släktforskardagarna.

Oväntad medial uppmärksamhet

Precis som föregående år ägde konferensen rum i Uppsala men i år fick den oväntad medial uppmärksamhet då nyheten om att släktforskares data har använts i ett stort demografiskt forskningsprojekt lyfts i flera av landets större mediekanaler.

Tv4-nyheterna gjorde ett inslag från konferensen där de bland annat intervjuade släktforskaren och historikern Thomas Fürth (till höger), docent i historia vid Stockholms universitet och aktiv släktforskare med rötter både i och utanför Sverige. Han är ordförande i Genealogiska föreningen sedan 2015 och i Judiska släktforskningsföreningen i Sverige sedan 2007.

Det hela handlar om en vetenskaplig artikel om demografiska förhållanden som nyligen publicerats i en av världens tyngsta vetenskapliga tidskrifter, Science. Thomas Fürths erfarenheter av både akademisk forskning och släktforskning gjorde honom till rätt person att kommentera studien, som utförts med forskning från båda fälten.

– Studien bygger till stor del på uppgifter som släktforskare har matat in i släktforskningstjänsten Geni där jag har varit aktiv under många år, berättar Thomas Fürth.

Släktforskning har hög trovärdighet

I SVT:s rapportering hette det att "forskare skapat ett släktträd på 13 miljoner européer och kartlagt hur de har rört sig i världen". Studien har flera syften men det som kanske är mest glädjande för släktforskare är att den till stor del handlar om är hur historieforskare och andra forskare kan utnyttja uppgifter som släktforskare har samlat in för demografiska studier av skiftande slag.

Thomas Fürth berättar att  forskarna bland annat harstuderat giftemålsmönster, mortalitet och i vilken mån den genetiska ärftligheten spelat in i praktiken och att man gjort stickprov för att ta reda hur hög trovärdighet släktforskningen har som bas för kvantitativa undersökningar – släktforskarnas uppgifter på geni.com visade på en felmarginal på två procent.

– Vilket innebär att släktträden stämmer till 98 procent, konstaterar Thomas Fürth och tillägger:

– Det har länge pratats om att det är så mycket fel i sådana här nätbaserade släktträd där användarnas inmatade personer och släktlinjer "hakar i varandra" men det här visar på att det i själva verket finns förhållandevis få felaktigheter och att det därför lämpar sig utmärkt även för annan typ av forskning.

Se klippet från TV4 Nyheterna