Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Rekonstruktion av en neandertal- människa. Foto: Tim Evanson via Wikimedia Commons.
Neandertalarna dog ut, medan homo sapiens överlevde. Vad gjorde dem sårbara och oss till överlevare?
I Vetenskapens värld som sändes måndagen den 30 april fick vårt arv från neandertalmänniskan en ny genomgång efter att forskare gjort flera nya upptäckter. Med hjälp av nya DNA-undersökningar går forskare från flera länder nu till botten med mysteriet kring neandertalarnas undergång.
Vetenskapens värld om neandertalarna och deras undergång kan du se på SVTPlay fram till den 14 juni.
Mer om neandertalarna
Lästips! – I Vetenskapens värld hänvisas till Svante Pääbo, den världsberömda genetikern som i sin bok Neandertalmänniskan tar oss med på en spännande resa på jakt efter urgammalt DNA. Du hittar den i Rötterbokhandeln.
Neandertalmänniskan (av neanderthalensis, latinisering av tyska Neanderthal), var en art i familjen hominider som levde för 400 000–30 000 år sedan i Frankrike, Belgien, Tyskland, Italien, södra Storbritannien, Spanien och norra delen av Mellanöstern.
Under värmeperioder migrerade de över de östra delarna av Alperna och Karpaterna till Polen och in i Asien, så långt österut som till Uzbekistan och Altajområdet i södra Sibirien. I världen är det enbart afrikaner som inte bär på gener från neandertalare. För de människor som befolkar resten av världen har man ansett att cirka två procent av arvsmassan kan härledas till neandertalarna.
Men en nyare analys visar bland annat att neandertalarnas bidrag till vår egen arvsmassa är något större än vad man tidigare trott. Antagligen, skriver forskarna i en studie presenterad i en studie i Sience under 2017, kan 1,8–2,6 procent av icke-afrikaners arvsmassa härledas till neandertalare.
Evolutionära för- och nackdelar
Forskning har kunnat visa på att korsandet av människoarterna försåg våra förfäder med evolutionära fördelar för ett liv i ett kallare klimat – neandertalarna försåg oss bland annat med en rikligare behåring (helt klart praktiskt i ett kyligare klimat) och större näsor, som på ett mer effektivt vis anpassade den kalla och torra luften vid inandning.
Men det kan också vara så att vi kan ha ärvt anlag för fetma, ledgångsreumatism, höga kolesterolnivåer samt hur vi reagerar på antipsykotiska läkemedel från neandertalarna.
Att de moderna människor som utvandrade från Afrika beblandade sig med och ärvde gener från neandertalarna är ingen nyhet, korsningarna skedde inte heller vid några enstaka tillfällen utan ofta och var än i världen den moderna människan kom i kontakt med neandertalmänniskan. Men enligt ny forskning kan det vara så att neandertalare i sin tur inte ärvde gener från den moderna människan.
Upptäckten är enligt forskarna intressant, men ännu osäker eftersom man i dag bara lyckats få fram arvsmassan ur väldigt få kvarlevor efter neandertalare. Därför går det inte att utesluta att överföringen av gener kan ha gått i båda riktningarna.
.png)