Senaste inläggen från Anbytarforum, Sveriges Släktforskarförbunds diskussionsforum för släktforskning. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i inläggen i Anbytarforum.

Rötterbloggen

Mats Ahlgren
18 april 2024
Ibland kan mina texter handla om det som hände för riktigt länge sedan, ibland ligger det närmare i tiden och just den här texten ligger väldigt nära nutid och till och med en bit in i framtiden. Släktforskning ska kanske inte handla om framtiden, me...

Kalendarium

Hitta föreningsaktiviteter nära dig

20
apr
Öppet Hus

Västerbergslagens Släktforskare


21
apr
Öppet Hus

Sällskapet Släktforskarna Sandviken


22
apr
BSF - Släktforskarrum öppet för medlemmar

Botvidsbygdens Släktforskarförening


23
apr
Öppet hus - kl. 13.00-16.00

Södertälje Släktforskarförening


23
apr
Jourhavande Släktforskare Flen

Katrineholm-Flen-Vingåkers Släktforskarförening


Se fler evenemang

Annonser

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 

Samtidigt som husmoderns dygder ofta hyllades i äldre skrifter så döljer också begreppet kvinnan bakom. Vem var egentligen husmodern och vad finns att berätta om henne? Den frågan utgör temat för det här numret av Släkthistoriskt Forum. I Mats Karlssons artikel Husmodern – ett modernt påfund kan vi läsa om forna tiders husmödrar på landet, som utöver alla sina egna sysslor även skulle kunna rycka ut och göra mannens arbete om så krävdes, hon kunde till och med representera sin make i affärssammanhang. Den nya husmodern, som växte fram som ett borgerligt ideal i samband med industrialiseringen hade en helt annan, mycket snävare roll.

Intressant nog speglar sig förändringarna av könsrollerna mycket tydligt i 1800-talets mode. 1700-talets pråliga mansmode, med högklackat och byxor som smet tajt om benen (så tajt att de mest moderiktiga männen undvek att sätta sig ned på bjudningar, av rädsla för att spräcka byxorna) ersattes av en alltmer likriktad, praktisk och myndig klädsel, som i stället för rikedom skulle manifestera de nya demokratiska principerna och ett medborgerligt broderskap. För kvinnornas del gick klädedräkten i en motsatt riktning – den så opraktiska krinolinen blev under mitten av århundradet i stort sett obligatorisk för alla kvinnor som hade råd att klä sig moderiktigt och korsetten blev allt hårdare snörd mot 1800-talets slut. Spetsar, tyll, volanger och de nya klara syntetiska färgerna gjorde borgarhustrun till en vingklippt påfågel intill sin myndige make.

Det är dyrt att släktforska menar många. Men med lite kreativitet och nyfikenhet kan man komma långt, även om det dammar i plånboken. Det här numret bjuder på en special om vilka gratis källor på nätet som är mest populära bland släktforskare idag. Generositeten är slående när mycket av den kunskap som andra forskare och entusiaster har gjort tillgänglig på nätet sammanställs på det här viset. Ta en titt på sidan 17 och se om du kan hitta några nya favoriter.

Till sist kan jag med glädje meddela att redaktionen har förstärkts med en medarbetare vid namn Olle Söderström. Han är en historieintresserad journalist och redaktör med en särskild talang för färg och form som kommer att presentera sig närmre i nästkommande nummer. Tills dess hoppas vi att det här numret ska bjuda på inspiration och ny kunskap.