Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
.png)
Har du hört talas om att minst tio procent har en annan biologisk pappa utan att känna till det? Nu har belgiska forskare kunnat slå hål på myten - med hjälp av genetisk släktforskning.
Det allmänt vedertagna antagandet är att barnalstring som ett resultat av otrohet bör ha varit mycket vanligare förr, innan preventivmedlen slog igenom. I läroböcker och populärvetenskapliga artiklar kan man stöta på uppgifter om att det fortfarande i dag är 10 procent - ibland ända upp till 30 procent - av alla barn som föds till följd av otrohet.
Bilden: Gustav IV Adolf - var han biologisk son till Gustav III eller inte? Var det sant att en viss stallmästare varit inblandad i hans tillblivande, eller var det bara illvilliga rykten? Kanske kan frågan få ett definitivt svar i dag. Utsnitt från en målning av Johann-Baptist Lampi den äldre.
Troligen runt en procent
Men en nyligen publicerad forskningsstudie visar på att det troligen rör sig om en myt, utan förankring i verkligheten. Enligt den ligger siffran i själva verket på omkring en procent, långt ifrån vad man tidigare trott.
Maarten Larmuseau är forensisk genetiker på KU Leuven i Belgien och en av forskarna bakom studien. Med hjälp av genetisk släktforskning har han undersökt saken närmre.
I första hand har kyrkböcker i grevskapet Flandern granskats och Maarten Larmuseau har sedan samkört släktträd med genetiska analyser. Resultaten visade att under 1 procent av barnen hade en annan biologisk pappa än den officiellt registrerade.
Samma resultat på andra håll
Motsvarande studier gjorda i Mali, Sydafrika, Italien och Spanien ger snarlika resultat för generation efter generation i hundratals år.
Forskarna tror att det kan vara studier av djurvärlden som har gett upphov till det felaktiga antagandet. Bland parbildande sångfåglar och andra socialt monogama djur är det nämligen vanligt att hannen inte är biologisk släkt med alla ungarna.
En möjlig förklaring till människors mindre benägenhet till otrohet kan vara att vi långsiktigt investerar mer i vår avkomma än vad andra arter gör, tror forskarna.
Nyheten är baserad på en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Läs den här.