Nu kör vi

Häromdagen var jag på en träff, som hade den något kryptiska rubriken ”Oväntade genealogier? Släktforskning, identitet, minne och släktskap i Sverige”.  En del kanske känner igen namnet, och det är faktiskt så att det skrevs en nyhet om det här på Rötter den 18 mars i år.  Själv fick jag upp ögonen när jag såg kallelsen till en presentation om detta och började fundera på vad det egentligen stod i texten.

 När vi läser det som finns om projektet så blir det allt klarare att det vi ser är en forskning om forskning, släktforskning som begrepp, som rörelse och som livsnerv blir själv föremål för forskning.
Inte så farligt som det låter utan jag tycker det är en oerhört intressant satsning. Äntligen blir släktforskningen accepterad som en av de stora folkrörelserna, ja accepterad har den varit av många, men nu inom den akademiska världen.  Att verkligen försöka förstå vilken påverkan som letandet efter släkt kan ha, och hur mycket det påverkar vår samtid, inte bara släktforskaren utan även delar av samhället runt omkring oss.

Många tänkbara kopplingar dyker upp och det som slog mig vid presentationen var det begrepp de använde, gräsrotsproducenter av kulturella minnen, släktforskarna lyfter fram i ljuset det som hänt och till viss del skapat det samhälle vi lever i idag. Det är inte bara årtal, utan det är livshistorier, det är skeenden som kanske glömts bort men som har haft och fortfarande har betydelse. Jag vet inte om det är acceptabelt att uttrycka sig lite drastiskt om släktforskarna, men det känns som de som många ansett som nördar nu kommer in i den akademiska världen och faktisk tilldöms ett värde.

Det som också slog mig, både genom anförandena och genom inläggen i frågestunden efteråt var den tyngd som DNA inom släktforskning ges. Vilket inflytande den nya tekniken har på intresset för släktforskning och vilken nytta man faktisk kan ha av nyttjande av nyheter. Det börjar bli klart för mig vilken kraft som tillkommit. Hade jag förstått hur det hänger ihop på morfars pappalinje om inte min morbror testat sitt Y-DNA och det plötsligt stod klart att det långt tillbaka finns ett ursprung i det som förr var vår östra del, det som idag är Finland. Jag tror inte det, men så blev det och det gav i alla fall mig en del nytt att tänka på.

Foto av Gunnar Lund Nordiska museet

Och om jag snurrar iväg lite grann, det nämndes inte på dragningen jag var på, men jag kan inte låta bli att komma in på det som populärt kallas Citizen science, forskning vid sidan av de fastställda akademiska rutinerna, så är det uppenbart hur mycket som släktforskning med DNA kunnat påverka. I ett flertal akademiska studier används nu material från släktforskarnas DNA-tester som stöd och bevisning när det gäller vår historia. Jämförelse mellan databaser från våra tester och de som tittar långt tillbaka ger oss ny kunskap. Och detta har skett inom en tidsrymd som egentligen är väldigt kort, det är inte så länge sedan vi hade de första dragningarna om släktforskning och DNA, så är det någon som letar efter intressant studieämne, så är genomslaget för DNA ett uppenbart område. Från i princip ingenting för 15 år sedan till ett enormt genomslag idag, vem hade trott på den utvecklingen.

Nu ska jag inte leka besserwisser men jag funderar på om jag ska plocka fram alla de skriverier som var i början om den nya flugan, inte internet utan DNA, som skulle dö snabbt, som bara var för att andra skulle tjäna pengar eller andra liknade uttryck. Det finns en del i gömmorna, men det är bäst att de får vara där och att vi alla gläds åt allt det nya som kommer, både verktyg och kunskap.

Vill du veta mer om Oväntade genealogier så kan du läsa på Rötter , använd länken
https://www.rotter.se/senaste-nytt/4098-nu-ar-insamling-av-slaktforskares-berattelser-oppen
och gå sedan vidare därifrån och delta gärna i att berätta om dina erfarenheter och upplevelser. Ju fler som deltar, desto bättre blir resultatet, och tänk om vi kan visa forskarna vilken stor rörelse vi egentligen är, det blir säkert en positiv överraskning för dem.