Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 6310
  • 4 Kommentarer
  • Skriv ut

Nya Nordiska databaser på Nätet

Nya Nordiska databaser på Nätet

Varje morgon före frukost gör jag en snabb utflykt på Nätet för att se om det tillkommit några nya spännande databaser, personregister eller digitala bilder, som jag kanske kan ha nytta av. "Resan" tar mig alltid till Familysearch, Ancestry och Genealogybank, ibland också till Arkiv Digital, Riksarkivet/SVAR och några till. Ibland fastnar jag för någon ny resurs, som då givetvis måste prövas och vändas ut och in på. Sådana morgnar kan frukosten bli kraftigt försenad ...

På senare tid har jag fått lägga till ett besöksmål: 

b2ap3_thumbnail_MyHeritage-1.jpg

Förutom alla andra ingredienser, sådant som de flesta aktörer presenterar, har detta företag nu på allvar börjat lägga ut nyindexerade källor från stora delar av världen, t.o.m. från de nordiska länderna.

Den för oss svenskar mest användbara resursen är givetvis det stora Husförhörsregistret 1880-1920 med drygt 46 miljoner poster. Detta generalregister, skapat i samarbete med svenska Arkiv Digital, kan i många fall hjälpa den desperate släktforskaren att faktiskt återfinna försvunna personer och släktgrenar. För den som använder sig av Arkiv Digitals tjänster och har ett s.k. Allt-i-ett-abonnemang, kan detta nyttiga index studeras där som en del av deras registerutbud. Dock är sökfunktionerna, menyn, betydligt bättre hos MyHeritage.

Men även vårt södra grannland, Danmark, har på senare tid begåvats med en rad register över sina senare folkräkningar (Folketellinger), nämligen för åren 1906, 1911, 1916, 1921, 1926 och 1930. Antalet poster ökar under perioden från 2,6 till 3,6 miljoner per folketelling, och informationen är hyfsat innehållsrik, med födelseort, adress, yrke, vigseldatum, antal barn och mycket annat spännande. Med tanke på alla svenskar som faktiskt utvandrade till Danmark är detta en MYCKET bra möjlighet att återfinna dem.

b2ap3_thumbnail_Danmark-1930.JPG

De flesta parametrar är sökbara i dessa danska folkräkningar, men av någon outgrundlig anledning är FÖDELSEORT inte en av dessa. Det går således inte att söka efter personer födda i Stockholm eller Ystad, inte ens efter svenskfödda, och detta är en stor miss, som företaget snarast borde rätta till. 

Nyligen kom motsvarigheten för Finland: Finlands kyrkofolkräkning och före-konfirmationsböcker, 1657-1915 med 33 miljoner poster. Materialet liknar de svenska husförhörslängderna, men är inte lika utförligt. Här en bild från Hammarland, Åland, med Norrtäljefödda Johanna Sundberg/Pilo (1759-1827) och hennes familj:

b2ap3_thumbnail_Finland-hfl.JPG   

Norge tycks i detta sammanhang vara aningen styvmoderligt behandlat. Än så länge syns bara en Folkräkning från 1875 med ynka 293.000 poster. Men vem vet, rätt vad det är kanske det dyker upp ett nytt megaregister även för detta land? När det gäller dödsfall har Norge redan sin motsvarighet till Sveriges dödbok i följande länk: https://www.norwegiandeathindex.com/  Även Arkivverkets hemsida, med sina många databaser av alla de slag är givetvis värd ett besök: http://arkivverket.no/Digitalarkivet

Vid släktforskardagarna i Umeå hade MyHeritage en egen monter och där träffade jag på en av företagets chefer, Russ Wilding. Han är ansvarig för "nya register"och frågade mig vilket material jag skulle prioritera om jag fick bestämma. VIGSLAR, svarade jag omedelbart. Födslar 1860-1941 finns ju hos Ancestry och dödsfall 1901-2013 (och snart från 1860) har ju Sveriges Släktforskarförbund tagit ansvar för. Men VIGSLAR är det ännu ingen som har förbarmat sig över, och dessa kan i många fall vara rejält svåra att hitta, särskilt om de äger rum på annan plats än i brudens hemförsamling - ja kanske t.o.m. i ett annat land. För att inte tala om resandesläkter och andra kringvandrande personer, gesäller och utländska köpmän. Hur underbart skulle det inte vara med ett heltäckande vigselregister för hela Norden. Heja på, My Heritage!   

b2ap3_thumbnail_vackert-brudpar-sele-hulda-rdstrm_190333158.jpg

Kommentarer

  • Ted Rosvall
    Ted Rosvall måndag, 03 oktober 2016

    I Sverige utvecklades kyrkoböckerna på 1800-talet till att bli ett effektivt folkbokföringssystem. Mer och mer uppgifter flyttade in på sidorna, födelseort givetvis, in- och utflyttning, giftermålsdatum och mycket annat. Som framgår av ovanstående skärmklipp från Hammarland saknas en hel massa information, som minns med i de svenska husförhörslängderna för motsvarande tid.
    Det kanske är så att det finns geografiska skillnader i hur detaljerad man var i de två länderna?

  • Arja Haikara
    Arja Haikara tisdag, 04 oktober 2016

    Utseende Husförhörslängderna varierar mellan olika socknen under samma tidsperiod, likaså hur noga (och snyggt!) prästerna utförde sina administrativa uppgifter. 1700-talets böcker är mer sparsamma med uppgifter, men efter riksdelningen utvecklas böckerna även i Finland till att innehålla rätt så utförlig information. Förutom födelsedatum och plats och kristendoms- och läskunnighet, noterades lysning/vigsel, flyttningar, död, anmärkningar om yrke, brott, värnplikt, ibland hälsotillstånd eller prästens bedömning om personens intellektuella kapacitet, etc. Till början noterades dessa uppgifter i ”Anmärkningar”, senare kom fler kolumner (Vigd, Kommen från, Avgång, Värnplikt).

    Några exempel från början och mitten av 1800-talet. De nyare kan jag inte länka, eftersom de kräver medlemskap.

    Kivijärvi ( I Mellersta Finland) HFL 1814-1824
    http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10575501

    Kivijärvi HFL 1853-1862.
    http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10575976

    Kuopio (I Savolax) 1804-1815
    http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9605547

    Kuopio 1854-1863
    http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9217297

    Det lönar sig alltså att leta sig in I de finska husförhörslängderna om man har finska rötter, det finns mycket att finna och fram till slutet av 1800-talet stod allt på svenska.

  • Ted Rosvall
    Ted Rosvall fredag, 07 oktober 2016

    Födelseorten - en magisk detalj - verkar saknas i de exempel du länkat till.
    Kommer den informationen i ännu senare husförhörslängder, eller finns den aldrig med?

  • Arja Haikara
    Arja Haikara måndag, 03 oktober 2016

    Angående de finska Husförhörslängderna (Rippikirjat) "Materialet liknar de svenska husförhörslängderna, men är inte lika utförligt":
    Jag blev liten fundersam hur de svenska och finska husförhörslängderna skiljer sig. Min uppfattning har varit att de är exakt lika, eftersom Finland tillhörde Sverige fram till 1809 och hade då samma krav på redovisning av befolkningens födslar och dödslar och leverne. Utseendet på husförhörslängderna ändrades inte efter 1809. Dock finns det skillnader hur noga prästerna gjorde sina noteringar.

    Finska Släkthistoriska Förening har sedan 2005 digitaliserat ”mormonfilmerna” så kyrkböckerna kan man se utan kostnad fram till ca 1850 (att kunna se färskare böcker kräver medlemskap) http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm. ”Digihakemisto” http://sv.digihakemisto.appspot.com/ kom senare. Den är också gratis och bildkvalitén är bättre.

    MVH
    Arja Haikara

  • logga in först för att lämna en kommentar