I veckan presenterade regionutredningens indelningskommitté sitt förslag till framtida omstrukturering av rikets indelning. Sex stor-regioner skall skapas, några naturliga (som Skåne/Blekinge eller Småland/Östergötland), andra mer krystade (som Stockholm/Gotland eller Värmland/Västra Götaland) och någon lite väl häftig (Stor-Norrland). Enligt utredaren Barbro Holmberg är en omorganisation nödvändig då flera av dagens län inte klarar nutidens utmaningar på egen hand. ”Det handlar om att minska antalet administrativa gränser, som ofta spelat ut sin roll.”
Hmmm… detta har vi hört förr, mumlar vi som har hunnit bli lite till åren. Hur var det inte med alla våra kyrkliga gränser, församlingar och pastorat, som Svenska kyrkan envisades med att tvinga ihop till allt större, ibland helt bisarra enheter. Denna sammanslagningsiver provocerade som bekant fram en folklig revolt, RÄDDA VÅRA SOCKNAR, som till sist resulterade i en sorts seger för alla oss som värnar våra traditioner och vårt icke-materiella kulturarv. Efter sju sorger och åtta bedrövelser har de gamla socknarna nu äntligen återupprättats, visserligen endast som ”distrikt” inom befintliga kommuner, men i alla fall.
Svenska kyrkans församlingar går däremot ett oblitt öde till mötes. I takt med att ekonomin inom den forna statskyrkan försämras, söker de kyrkliga ledarna, biskopar, domkapitel och kyrkoherdar, med ljus och lykta efter sätt att koncentrera och slimma sin verksamhet. Konsensus tycks vara att stänga lejonparten av alla landsbygdskyrkor för vanliga Gudstjänster och koncentrera Gudstjänstlivet till ett fåtal ”huvudkyrkor” där det då i stället skall firas Högmässa varje söndag och på samma tid. Särskilt illa utsatta är stift med många och allt för tätt belägna kyrkor, t.ex. Skara och Visby stift, men även inom Lunds, Linköpings och många andra stift sveper förändringens vindar snålt och obarmhärtigt. Du kan räkna med att de flesta av de kyrkor som dina förfäder en gång tillhörde och besökte inom en nära framtid endast kommer att finnas kvar som ett slags landmärken eller museer.
Som släktforskare behöver vi känna till alla de indelningar, som en gång bestämde våra förfäders liv och villkor. Annars hittar vi inte fram till de källor vi behöver, och vi förstår inte heller historiens När, Var, Hur. Den kyrkliga indelningen tror väl de flesta av oss att vi har kläm på. Men hur är det med annexförsamlingar, läns- eller distriktsuppdelade församlingar, byte av pastoratsgränser, delningar respektive sammanslagningar av församlingar, församlingar som byter namn, kapellförsamlingar, militärförsamlingar, utländska församlingar, territoriella församlingar o.s.v.? Mycket av allt detta får väl betraktas som överkurs. Därtill har vi alla de andra indelningarna:
Kamerala indelningar – Skatter, mantal, län, landskansli, landskontor
Juridiska indelningar – Tingslag, Häradsrätt, Rådhusrätt, Kämnärsrätt, Hovrätt
Militära indelningar – Indelningsverk, Kompani, Regemente, Infanteri, Kavalleri, Artilleri, Generalmönstring, Rullor, Militärdomstol.
Akademiska indelningar – Folkskola, grundskola, läroverk, gymnasium, högskola, universitet, fakultet, nation.
Lantmäteriindelningar – Sockenkartor, häradskartor, landskapskartor, länskartor, geometriska kartor, generalstabskartor.
En och samma lilla ort kan ha tillhört en rad olika ”indelningar”, som dessutom förändrats över tid. En snårskog m.a.o. för den som söker relevanta dokument och arkivserier. Här skulle Internet och den moderna tekniken kunna göra underverk. Man tänker sig en rikstäckande karta, där man kan klicka in sig på vilken socken som helst, ja kanske rent av ned till by och rote. Så finns det knappar för de olika indelningarna, Pastoral, Kameral, Juridisk, Militär o.s.v. där man på olikfärgade kartor genast kan se tillhörigheten och dessutom hur den har förändrats genom århundradena. När man har hittat en tillhörighet, t.ex. ett härad, trycker man på ytterligare en knapp och får nu se detta härads omfattning över tid, uppgifter om varur det en gång sprungit och hur det sedan inkorporerats i någon ny och större enhet.
Alerta entreprenörer och aktörer som Arkiv Digital och SVAR (och Sveriges Släktforskarförbund) skulle sedan kunna länka in sig på denna utmärkta resurs med direktåtkomst till respektive digitala bilder eller databaser.
Så ska vi ha det i min smarta indelning!
Ps: Ursäkta ingressbildens horribelt ikull-välta Sverigekarta. Kartor skall ha norr uppåt – detta veta vi väl alla? Jag minns när jag en gång besökte Banff National Park i Alberta, Canada, och fick en turistkarta att orientera mig efter. Den hade av någon märklig anledning söder uppåt, och omedelbart låste det sig i skallen. Inför sådana geografiska attentat stänger hjärnan obönhörligen av allt vad lokalsinne heter och alla normala orienteringsinstinkter är med ens som bortblåsta.