Anbytarforum

Rötterbloggen

Ted Rosvall
20 augusti 2018
Bilden är tagen sekunden efter en high-five med Kattis Ahlström och kan ses i kväll - måndag - kl. 20.00 i programmet Arvinge okänd i TV1. Och, jo visst, det är den glade bloggaren själv ni ser till höger i bild - förtjust över en eller annan upptäck...Läs mer ...

Kalendarium

Hitta föreningsaktiviteter nära dig

20
aug
Sällskapet Släktforskarne Fagersta

21
aug
Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening

23
aug
Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening

24
aug
Boden-Överluleå ForskarFörening

24
aug
Söderslätts Släkt- och Hembygdsforskarförening

25
aug
Söderslätts Släkt- och Hembygdsforskarförening

26
aug
Gotlands Släktforskarförening

27
aug
Judiska släktforskningsföreningen i Sverige

29
aug
Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening

29
aug
Botvidsbygdens Släktforskarförening

Rötterbokhandeln

sommarkampanj

Användarbetyg: 0 / 5

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 

Familjer i Norrala bygger till allra största delen på samtida källor. (Några få uppgifter är hämtade från den forskning jag gjorde för ett tjugotal år sedan och har ännu inte dubbelkontrollerats. Jag har för dem uttryckligen angett att de är från mina äldre genealogier och därför bör verifieras igen i källmaterialet.) Uppgifterna är strukturerade som händelser för varje person. Grundhändelser enligt den internationella standarden för släktforskarprogram, gedcom, är Födsel, Dop, Konfirmation, Bosatt, Emigration (som jag också använt i betydelsen utflyttning), Immigration (också använt i betydelsen inflyttning), Begravning, Testamente och Bouppteckning. Utöver dessa har jag skapat ett stort antal egna personliga händelser utifrån varje yrkeskategori men även händelser som Arvstvist, Fattigunderstöd, Utomäktenskaplig förbindelse och Övrigt tingsärende, för att nämna några. Jag har avsiktligt lagt upp mina forskningsresultat så att de kan användas som underlag inte bara för fritidsforskare utan också för undersökningar av sociologisk och demografisk art: social skiktning och släktnätverk, yrkesval, namnuppkallelse, fadderskapsseder, hemmansbildning, statistiska data och liknande.

Jag har som underlag främst använt följande källor:

1. Norrala C:1

Detta är den äldsta ministerialboken över födda/döpta, vigda samt döda/begravna för Norrala. Den upprättades omkring 1688–1689 i samband med att den nya kyrkolagen trädde i kraft och sträcker sig fram till omkring 1707. Denna kyrkbok är liksom de två följande uppställd dels topografiskt, dels ämnesmässigt. Har man inte en klar uppfattning om var man ska leta i dessa ministerialböcker har man därför i regel ett långvarigt sökande framför sig.

Den topografiska avdelningen gäller enbart böndernas hemman. Varje hemman har ett eget uppslag, där bondens namn står överst på hemmansföreståndarens plats. Alla uppgifter om födda, gifta och avlidna på hemmanet har därefter skrivits in på uppslaget. Tanken var god men systemet var inte helt lyckat. I vissa familjer hände alltför mycket för att det skulle få plats på ett uppslag och uppgifterna »spillde« därför över på andra tillgängliga uppslag. Följden blev att kyrkboken till slut blev svår att hitta i och att uppställningen delvis havererade. Ordningen mellan hemmanen är dessutom inkonsekvent; den följer delvis roteordningen, delvis är den alfabetiskt styrd. Just för böndernas familjer har prästen – den Norralafödde Laurentius Jacobi Norelius – visat en förvånande ambition genom att föra in dopnotiser för de barn som tidigare fötts inom respektive familj före 1688. (Det anges uttryckligen i en kommentar på f. 84v.) Uppgifterna lämnades förstås av respektive föräldrar, men de bör alltså betraktas som andrahandskällor. Därefter följer en särskild avdelning för båtsmansfolk, hantverkare och andra obesuttna om vartannat, där prästen har försökt att gruppera notiserna för varje familj.

När man granskar uppgifterna närmare står det klart att åtskilliga notiser om födda, vigda och döda aldrig förts in. De obesuttna tycks ha blivit särskilt styvmoderligt behandlade. Åren kring 1705 och 1706 upphör nästan registreringen helt, med bara en handfull införda notiser, eftersom kyrkoherden är åldrig och sjuk. Det innebär att det förhållande att en person inte nämns som född, gift eller avliden i C:1 vid denna tid alltså inte säger så mycket.

Norrala C:1 är delvis skadad. För de fyra hemmanen i byn Ale finns numera bara två korta personnotiser kvar, eftersom de inledande sidorna förkommit. Uppslaget för Borg nr 2 saknas också helt och återfanns kanske på någon av de nu försvunna sidorna 289–356. (Att dessa inte enbart är tomma sidor framgår av en hänvisning till p. 355 på f. 10v.) Tack vare fadderskapsuppgifterna har emellertid en del av personerna i dessa gårdar kunnat beläggas i C:1.

Vad har registrerats?

Jag har registrerat samtliga personer som figurerar i något sammanhang, som faddrar eller omnämnda i förbigående i dödsnotiser och liknande. Det rör sig om ca 1.400 personer. Gemensamt för Norrala C:1, C:2 och C:3 är att jag anger faddrarna till alla födda och återger alla vigsel-, döds- och begravningsnotiser i transkriberad form. Jag började registreringen av faddrar med att i princip bara kommentera särskilt om en person nämns utan vistelseort eller med enbart dopnamn. Annars utgick jag från att vederbörande nämns med dopnamn, patronymikon och vistelseort i källan. Det var naturligtvis dumt och jag övergick snart till att registrera faddrarna så som de anges i kyrkboken. Jag har emellertid ännu inte hunnit gå tillbaka och i detalj uppdatera de tidigaste faddernoteringarna jag gjorde.)

Varje uppgift har en exakt sidhänvisning. (Trots en del påståenden om motsatsen från andra forskare har jag inte på något sätt upplevt det som att det skulle vara alltför tidsödande och besvärligt att ange ordentliga sidhänvisningar. Det går av bara farten och är till ovärderlig hjälp när det gäller att dubbelkontrollera uppgifterna, både för mig och andra) Volymen var ursprungligen paginerad. Jag har emellertid här använt den senare, påtryckta folienumreringen i mina källhänvisningar.

Jag har lagt till hemmansnummer vid registreringen av såväl C:1 som C:2. Numreringen för Norralas del återgår på den äldsta jordeboken med hemmansnummer från ca 1704 samt en roteringslängd från 1737. Jag har tillämpat den numreringen även retroaktivt för 1600-talet för att göra det lättare att använda materialet.

2. Norrala C:2

Denna ministerialbok upprättades omkring 1708 och löper fram till omkring år 1740. Volymen inleds med en avdelning för födda, där varje hemman har ett eget uppslag. Namnet på bonden då längden upprättades har skrivits in överst på varje uppslag. Barnen till obesuttna – samt gästgivarfamiljen och prästfamiljen – skrivs därefter i stor oreda. Prästen har ursprungligen försökt att hålla samman alla födelsenotiser för varje familj men har sedan fått ge upp allt eftersom utrymmet inte räckte till. Efter detta följer avdelningen för vigda respektive döda/begravda, där varje hemman har ett halvt uppslag till förfogande. Volymen avslutas med en särskild avdelning för dels döda, dels vigda bland båtsmans- och husfolket, samt uppgifter om utflyttade 1739–1740.

Norrala C:2 är delvis mycket ofullständigt förd och har många luckor. För vissa familjer finns knappt några noteringar under det dryga trettiotalet år som volymen ska täcka. En del notiser är uppenbarligen införda långt i efterhand, ibland bara med årsangivelse. Ett exempel är begravningsnotisen för bonden Lars Olsson i Vad från 1734, där prästen passar på att i dennes begravningsuppgift flika in att bondens hustru avlidit året innan. En anledning till detta är säkerligen det faktum att Lars Elfvik, kyrkoherde i Norrala-Trönö pastorat åren 1727–1738, var sinnessjuk och tidvis oförmögen att sköta både sina egna och församlingens angelägenheter.

Vad har registrerats?

Jag har registrerat samtliga födda, vigda och döda, utöver de personer som flyttat ut ur socknen 1739–1740. Eftersom volymen är så bristfälligt underhållen har jag dessutom separat registrerat alla faddrar jag har kunnat identifiera som tillhöriga husfolk, båtsmansfolk, hantverkarfamiljer, högreståndspersoner eller bosatta utom socknen.

3. Norrala C:3

När Olof Nordlinder tillträdde som kyrkoherde 1740 upprättade han denna nya volym. Nordlinder var själv född i socknen, hade åtskilliga släktingar där och var med fadderskap förbunden med många av socknens familjer. Hans goda kunskaper om och personliga engagemang i sockenborna återspeglas i den föredömligt förda C:3. Han dog 1772 och hans efterträdare påbörjade 1775 en ny volym, C:4, som är strikt kronologiskt uppställd men med få undantag innehåller färre biografiska uppgifter. C:3 har en liknande uppställning som de två tidigare ministerialböckerna. Den inleds med en avdelning för vigda, där varje bondhemman har en egen sida (enligt roteordningen), sedan motsvarande för vigda bland de obesuttna, ordnat per hantverkarkategori, och slutligen för båtsmännen. Efter det tar födelsenotiserna vid. Också här får varje hemman en egen sida eller ett helt uppslag, beroende på behov. Sedan kommer födda för respektive hantverkskategori: »Skreddare«, »Sockneskomakare« och så vidare, följt av båtsmännens barn, redovisat per rote. De avlidna per hemman redovisas härnäst, följt av avlidna bland hantverkare, husfolk, båtsmansfolk, tjänstefolk, främmande, sjöfolk, likaså per kategori, och sedan barn som dött odöpta. Volymen avslutas med en detaljerad och innehållsrik förteckning över in- och utflyttade 1741–1751, en lista över till hög ålder komna församlingsmedlemmar och en förteckning över dem som stått kyrkoplikt i Norrala och Trönö åren 1741–1792.

Ett särdrag för C:3 är att så gott som alla hemman är numrerade, vilket naturligtvis underlättar. Numreringen är emellertid felaktig i några fall, eftersom hemman som nybildats genom utbrytning (sub-hemman) antingen inte redovisats separat eller fått fel löpnummer. I något fall är också den inbördes ordningen i byarna felaktig. Detta märks särskilt i byarna Fors, Svartvik och Svarven, där hemmanen fått felaktiga nummer.

Volymen C:3 är särskilt viktig, med tanke på att husförhörslängder saknas helt från 1779 till 1815, med undantag av en fragmentarisk längd från 1782.

Vad har registrerats?

Utöver samtliga födda, vigda och döda har jag särskilt registrerat alla faddrar jag har kunnat identifiera som tillhörde någon av kategorierna husfolk som båtsmansfolk och hantverkarfamiljer, högreståndspersoner eller som var bosatta utom socknen.

4. Norrala C:4

Jag har hittills metodiskt excerperat följande ur ministerialboken C:4, vilken täcker åren 1775–1822:

* födelsenotiser 1775–1812

* vigda 1775–1816

* döda 1775–1803 (men alla vuxna avlidna t.o.m. 1816).

De flesta av notiserna för åren 1775–1776 är dubbletter som redan finns i C:3. I några fall har de emellertid kompletterande uppgifter.

5. Vigsel- och begravningslängd

för Norrala 1688-89 samt för Trönö 1689

I samband med att den nya kyrkolagen trädde i kraft 1689 skrev kyrkoherden Laurentius Jacobi Norelius en särskild längd över vigda och begravda i Norrala 1688–1689 samt i annexförsamlingen Trönö 1689. Han skickade sedan in denna till domkapitlet, tillsammans med en kort redogörelse för hur han skötte sitt arbete. Längden är inte mikrofilmad och dess uppgifter saknas i ministerialboken C:1 för Norrala. I synnerhet vigselnotiserna är värdefulla, eftersom kontrahenternas föräldrar anges. Längden finns nu i Uppsala domkapitels handlingar, vol. E V:93 1), p. 130–136, Uppsala landsarkiv. Jag har excerperat alla notiser som rör Norralabor.

6. Övriga kyrkböcker för Norrala

I databasen ingår också åtskilliga mindre släktutredningar jag gjort i olika sammanhang för senare delen av 1700-talet och 1800-talet, huvudsakligen baserade på de övriga ministerialböckerna och husförhörslängderna.

Den tidigaste husförhörslängden för Norrala – med arkivsignum AI:1 – är från 1747. Från 1752 anges personernas ålder och från 1754 också deras födelsedatum. Observera att dessa födelsedatum är ditskrivna i efterhand av prästen själv, som använt flyttningsattester och kyrkböcker som underlag. Födelsedatumen är alltså sekundära till sin natur. Jag har använt de äldsta husförhörslängderna som stöd vid registreringen men jag har ännu inte gått igenom dem helt systematiskt. För åtskilliga hemman och hushåll, särskilt för dem med mer komplicerade ägar- eller släktförhållanden, har jag lagt in utdrag från husförhörslängderna för relevanta år i respektive hemmansföreståndares personakt. För år 1754 har jag dessutom identifierat och registrerat samtliga personer som upptas som utanvids- och tjänstefolk i de olika byarna. Observera att de roteindelningar som nämns i de äldsta husförhörslängderna inte helt motsvarar helt den officiella indelningen så som den ser ut i båtsmanskompaniets roteringslängder.

Jag har hittills excerperat t.o.m. uppslag 39 i husförhörslängden 1816–1821. Dessa uppslag omfattar prästgården, Boda, Fors, Svarven nr 3 (Sand), Å, Ale, Närby och Remsta. Jag har också separat excerperat byn Ingsta. Utdragen ur husförhörslängderna är också här inlagda i personakten för respektive hushållsföreståndare. Observera att mina excerpter ur denna volym endast omfattar de fast bosatta i byarna; det rörliga tjänstefolket ingår alltså inte än. Just för byarna Närby och Ingsta har jag registrerat alla fast bosatta i byarna som skrivs i husförhörslängderna t.o.m. 1875.

7. Skattelängder och domböcker för Norrala

Jag har excerperat samtliga notiser som rör hemman och personer i Norrala i serien Renoverade småprotokoll (häradsrätter, Gävleborg, Advokatfiskalen, Svea hovrätt, Riksarkivet) för åren 1705, 1706, 1712, 1713, 1714, 1715, 1717 och 1718. (Mellanliggande år saknas i den renoverade serien.)

Jag har också påbörjat arbetet med att komplettera med uppgifter från skattelängder och domböcker från 1600-talet, samtidigt som jag dubbelkontrollerar äldre uppgifter framforskade under min ungdomstid. Jag behöver också uppdatera källhänvisningarna för dessa källor så att de blir arkivmässigt exakta. Det innebär att jag kan ha ytterligare uppgifter för många personer på 1600-talet som ännu återstår att lägga in. Kontakta mig om du vill veta om det gäller också för de personer som du är intresserade av.

8. Kyrkböcker för annexförsamlingen Trönö

Norrala är en kustsocken som i norr gränsar till Enånger, i väster till Trönö, och i söder till Söderala och Söderhamns stad. Eftersom det har funnits en hel del flyttningar mellan socknarna och Söderhamn har jag gått igenom vissa 1700-talskyrkböcker även för dessa församlingar, mer eller mindre metodiskt.

Förbindelserna mellan Norrala och Trönö var livliga. Det återspeglas i databasen, som har över 1.000 personer som anges som bosatta eller födda i Trönö. De två äldsta ministerialböckerna, C:1 och C:2, har liknande topografiska uppställning som för Norrala. Liksom i fallet med Norralas kyrkböcker är de ofullständigt förda och saknar många noteringar.

Jag har konsekvent registrerat följande:

* Samtliga personer från Norrala som nämns i den äldsta ministerialboken C:1 för annexförsamlingen Trönö. Denna volym sträcker sig från ca 1688 till 1727.

* Alla vigselnotiser som inbegriper Norralabor i ministerialboken C:2 (1728–1755).

* Alla vigselnotiser som berör Norralabor i vigselboken åren 1750–1772 respektive 1775–1824 (volym E:1).

* Alla uppgifter rörande in- och utflyttningar till Norrala i in- och utflyttningslängden för Trönö 1749–1770 (volym E:1).

Även om jag gjort åtskilliga nedslag i kyrkböckerna för Trönö gör jag inga anspråk på fullständighet. För åtminstone följande hemman har jag emellertid noterat samtliga notiser om födslar, vigslar och dödsfall på respektive hemmansuppslag i den äldsta ministerialboken: Berge nr 1; Daglösa nr 1–4; Fly nr 1 och nr 3; Gynnberg nr 1; Hällsätter nr 1; komministergården; Lundberg nr 1; Långbro nr 2, nr 4 och nr 5; Rappsta nr 1; Tygsta nr 2; Vi nr 3 och nr 5. Numreringen för Trönös del återgår på Gösta Berglöws transkription av en bördsrättslängd för Trönö från 1690, tryckt i ALIR-Anor 1993:2 (medlemsblad för forskarföreningen ALIR, Söderhamn med omnejd). Han har där förtydligat med jordeboksnumret för varje förtecknat hemman.

9. Kyrkböcker för Söderala socken

Jag har registrerat samtliga personer från Norrala som nämns i den äldsta vigselboken för grannsocknen Söderala (volym C:1).

10. Kyrkböcker för Söderhamns stad

Jag har registrerat alla som nämns med anknytning till Norrala i:

* den äldsta delen för åren 1733–1734 i husförhörslängden AI:1b för den angränsande staden Söderhamn

* tjänstefolkets förhörslängd från år 1754 för Söderhamn (Söderhamn AI:2); där upptas 27 personer som anges ha flyttat in från eller ut till Norrala

* alla som anges vara födda i Norrala i husförhörslängden 1756–1764 (Söderhamn AI:3).

11. Kyrkböcker för Enångers socken

Jag har registrerat de personer med anknytning till Norrala jag funnit i de äldsta vigsellängderna för Enånger. Jag har hittills täckt åren 1691–1698 (Enånger C:1) och 1710–1739 (del av Enånger C:2).

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button