By Mats Ahlgren den 4 Maj 2023
Kategori: Rötterbloggen

Ett kort, ett ansikte, vad ser vi

Jag läser om hur ny teknik används för att registrera personer, i många fall i mindre smickrande sammanhang. Ansiktsigenkänning används för att hålla reda på vad folk gör och hålla oliktänkande under uppsikt. Ingen trevlig läsning, men det leder ändå tankarna till en annan användning, mycket trevligare och intressantare. För tänk om vi kunde lägga in alla de foton som finns och sedan sortera dem med hjälp av den senaste igenkänningstekniken.

När jag tittar i Rötters porträttfynd med över en kvarts miljon foton så blir det nästan övermäktigt. Hur ska jag kunna hitta något om de som jag söker efter. Jag vet ju knappast hur och var jag ska börja när jag sitter med en bunt foton, eller att album utan den minsta notering. Tänk om jag kunde få svar, det ser ut som det är samma personer på bilderna som finns under identifikation XYZ och några till. Vilken upplevelse det skulle vara. Och sedan finns det ju på fler ställen, fotografier av alla de olika slag.

Sitter och tittar i ett album som tillhör släkten. Lite avlägsen, men Hilma var syster med min frus mormors svåger,  så det finns en liten koppling. Hilma reste till Amerika, som många andra, i slutet på 1800-talet. Hon kom tillbaka till Sverige och den planerade återresan till Amerika blev aldrig av. Men det finns en del kvar från tiden i New York, och albumet är ett sådant. Det finns faktiskt en text på första sidan. Albumet är en gåva från Hilma och Anna Gustafson till vår Hilma.  Daterat december 1897, så då vet vi när albumet började användas. Finns en del amerikanska kort, syns ju på fotografens namn, och de är större än de vanliga porträttfotografierna vi annars ofta ser.

Men vilka var Hilma och Anna Gustafson, det finns inga uppgifter om ålder eller boende, mer än New York.  Mottagaren av albumet var född 1873 så jag förmodar att de andra två var ungefär lika gamla, men mer vet jag inte. Tänk om jag kunde läsa in korten och få förslag på vilka de kunde vara. Det finns några ansikten som liknar varandra, kan det var systrar eller råkar de som gav bort albumet bara ha samma efternamn. Var de gifta eller är kortet på en av dem med en man av senare årtal. Eller är det en bror och syster som jag ser på ett av korten. Det är inte ett bröllopskort, men vad kan det vara egentligen.  Titta på kortet och fundera själv på hur jag ska tolka just denna bild.

Mycket kan vi göra med våra kort idag, färglägga och till och med få dem att röra sig, men vi kan inte höra vad de sa och vad de resonerade om när kortet togs. Vi får inte veta vad det var som gjorde att de gick till fotografen, vilka funderingar som låg bakom beslutet att betala en slant för en bild. Skulle bilden skickas hem för att visa hur snyggt man kunde klä sig, var det för att ge bort till kamrater som man umgicks med ett tag för att sedan skiljas från när man flyttade. Det fanns säkert lika många förklaringar och tankar som det finns kort, men inget av det kommer fram. Visst önskar jag mig att det funnits en liten dold bandspelare på varje kort, men när det nu inte gör det, så får vi använda vår egen fantasi och ge liv åt korten. Får någon hjälp får jag inte, alla är ju för länge sedan borta.

Vad gör du med dina gamla kort, finns de bara där är använder du dem till något?

Leave Comments