För bara hundra år sedan var förlossningen livsfarlig både för modern och den lilla som väntade på att få se dagens ljus. I dag ter sig detta nästan outsägligt sorgligt men för bara hundra år sedan var det sådant som hände – det vittnar veckans gravsten om.
Anna Amalia Lindgren (Andersson) föddes den 14 februari 1888 på gården Olsbenning i Karbennings församling i Västmanland. Hennes föräldrar var hemmansägaren och riksdagsledamoten i andra kammaren Anders Andersson (1859-1930) och Amalia Christina Andersson (1860-1924). Hon hade tre bröder – Anders Gustaf (1886-1937), Axel Paul (1894-1947) 0ch Albert Bernhard (1898-1969).
Anna gifte sig 1912 med klockaren, organisten och folkskolläraren Gustaf Emil Lindgren (1887-1956) och de flyttade in i en lärarbostad i Haraker där dottern Anna Maria (1915-1990) föddes. Här bodde de till 1916 då flytten gick till Enåker där de bodde i prästgården. Den 20 april 1919, för nästan precis hundra år sedan, inträffade katastrofen. Anna var gravid och i samband med förlossningen avled både hon och barnet som nöddöpts till Gustaf Albert.
Maken gifte året efter om sig med Edla Maria Berglind med vilken han fick två barn.
I samma grav vilar hennes föräldrar och hennes bror, kyrkvärden och nämndemannen Anders Gustaf med sin fru Hulda Elvina Nilsson (1890-1965).
Här hittar du gravstenen i Gravstensinventeringen.
Eva Johansson bloggade nyligen på det sorgliga ämnet spädbarnsdödligheten förr. Läs hennes blogginlägg i Rötterbloggen.