Riksarkivet i behov av ny lagstiftning och finansieringsmodell

karin aström iko liggande foto jenny odell low Karin Åström Iko. Fotograf: Jenny Odell, Riksarkivet.
En ökad digitaliseringstakt och en bättre tillgänglighet till arkivinformation är viktiga punkter i Riksarkivets budgetunderlag till regeringen. För att Riksarkivet ska kunna fullgöra sitt uppdrag behövs mer resurser. Men även ny lagstiftning.

För att möta de krav som följer av digitaliseringen i samhället måste digital tillgänglighet till arkivinformation öka, det säger Karin Åström Iko i en kommentar till Riksarkivets budgetunderlag till Regeringen.

I dagsläget är det omkring fem procent av allt analogt material som Riksarkivet förvarar som är tillgängligt digitalt. Det finns ett stort behov av att öka takten av digitisering, inte minst av de mest efterfrågade arkivbestånden. Men att göra analogt material digitalt kostar förstås pengar, även om det inte bara är där som skon klämmer.

– Riksarkivet har en väl fungerande och viktig verksamhet för att tillhandahålla digitisering av kulturarvsmaterial. Det krävs dock en förändrad finansieringsmodell för att kunna fortsätta att tillhandahålla en sådan extern tjänst, säger Karin Åström Iko.

NAD i behov av utveckling

En annan av Riksarkivets viktiga resurser för släktforskare är Nationella arkivdatabasen (NAD). NAD erbjuder i dag en gemensam sökingången till information om arkiv och samlingar från såväl offentliga som enskilda institutioner – och är tänkt att fungera som en nationell infrastruktur för arkivinformation.

Men för att kunna möta samhällets behov krävs stora insatser när det gäller teknisk uppgradering och vidareutveckling av den gigantiska databasen. Insatser som det inte finns resurser till i dagsläget.

Behövs ny arkivlagstiftning

I sin kommentar trycker Riksarkivet även på vikten av en ny arkivlagstiftning. För att inte kulturarv ska gå förlorat behövs ett tydliggörande av arkivbildarbegreppet, som fick sin definition under en tid då i stort sett all förvaltning var analog, på det viset att det vid något tillfälle skrevs ut på papper. Det är bråttom, då till exempel en stor del av vår förvaltning idag inte alls är analog, utan helt och hållet elektronisk.

En annan förändring som har skett på senare tid är att mycket av vård- och omsorgssektorn idag bedrivs i privat regi. De har inte samma ansvar som de statliga institutionerna och myndigheterna att tillhandahålla allmänna handlingar.

– Vår nuvarande arkivlagstiftning är över 30 år gammal och det behövs en ny som är anpassad till en digitaliserad förvaltning och samhälle. En mer effektiv hantering av data inom staten säkrar tillgång till statens data över tid och bidrar till största möjliga medborgarnytta. Det säkerhetspolitiska läget sätter också ljuset på vikten av tillgång till samhällsviktig information både under fred och krig, säger Karin Åström Iko.

Sammanfattning av Riksarkivets förslag till regeringen:

Resurser för fortsatt digitalisering genom att utveckla tjänster för handläggning och tillgängliggörande av arkivinformation
Förändrad finansieringsmodell för extern digitiseringsverksamhet
Resurser för dubbla hyror när Riksarkivet flyttar i Härnösand
Uppgradering och vidareutveckling av Nationella Arkivdatabasen, NAD
Finansiering av regeringsuppdrag om informationsutbyte