På väg ut mot Skansen fick jag igår plötsligt syn på BIOLOGISKA MUSEET - en kyrkliknande byggnad från 1893. Museet visar skandinaviska däggdjur och fåglar i sin naturliga miljö. Museet grundades av Gustaf Kolthoff, konservator vid zoologiska institutionen vid Uppsala universitet. Till sin hjälp hade han vännen och jaktkamraten, målaren Bruno Liljefors. Museet tillhör sedan 1970 Stiftelsen Skansen men kommer om bara några veckor stänga på obestämd tid, kanske för alltid, då byggnaden är i dåligt skick, besöksantalet lågt och det saknas medel för underhåll. Om sanningen skall fram kanske själva konceptet, uppstoppade djur framför panoramamålningar från naturen, har överlevt sig själv. Liksom de flesta andra svenskar har jag aldrig varit där, men medvetna om att detta förmodligen var sista chansen styrde mig benen fram till ingången, där jag kunde konstatera att inträdet var facila 50 kronor (man är väl pensionär ...), en summa som med råge ryms inom min budget för plötsliga infall.
Väl inne i detta gamla panoptikon blev jag glatt överraskad! Den cirkelrunda utställningen var skickligt hopkommen, inte minst möjligheten att gå en trappa upp och titta på alla djuren och miljöerna från ett annat perspektiv, fågelns. Bruno Liljefors fondmålningar var även de värda ett besök. Det bestående intrycket var att detta är en skönhetsupplevelse av rang. Så skynda er till Biologiska museet, alla ni trögbollar som liksom jag själv aldrig har fått loss tummarna. Om några få veckor är det för sent. För alltid!
I Stockholm liksom i landet i övrigt finns det uppenbarligen hur många museer som helst. Minst ett för varje smak eller intresseinriktning. Endast ett tycks saknas:
GENEALOGISKA MUSEET
Efter besöket på Biologiska fantiserade jag vilt om hur ett sådant museum skulle kunna gestaltas. Kan man verkligen göra sevärda utställningar av något så knastertorrt som genealogi och gamla dammiga kyrkoböcker? Visst kan man det! Släktforskning handlar ju i grunden om människoöden, om livets gång, om sorg och glädje, om invandring och utvandring, om gåtor och legender, om spännande detektivarbete, om gamla fotografier och porträtt, om religion och historia, om mode och trender, om lag och rätt, om sociala orättvisor, om hög och låg! Ja, om allt!!! Tänk vad ett antal kreativa museipedagoger, i samarbete med kunniga släktforskare och historiker samt ett gäng habila arkivarier, skulle kunna åstadkomma! Allt behöver i dessa dagar inte handla om häftiga Vikingar och runstenar - det finns också vanliga människor att lyfta fram!
Förutom själva basutställningen på mitt Genealogiska museum skulle man naturligtvis ha
- En permanent PRÖVA-PÅ-HÖRNA med datorer, digitala kyrkoböcker, databaser och allt det andra.
- En föreläsningssal med dagliga aktiviteter, möten, kurser, konferenser, workshops o.s.v.
- En HALL-OF-FAME med alla sorters "kändisar" - där deras bakgrund och släkthistoria presenteras.
- En ALLA-ÄR-VI-SLÄKT-vägg där allsköns kända svenskar (och en och annan utlänning) länkas ihop i en enorm släkthärva.
- En bokhandel fylld med handböcker, släktutredningar, släktromaner, biografier, CD-skivor och allt det andra man behöver.
- En kommersiell yta, á la släktforskardagarna, där arkiv, bibliotek, föreningar, entreprenörer och databasleverantörer får möjlighet att presentera sig.
- DNA, DNA, DNA, DNA
Bara fantasin sätter gränser, så fortsätt att spåna, och så ses vi så småningom till invigningen av GENEALOGISKA MUSEET.