Det fina gruppfotografiet här ovan föreställer min farfars familj från Sjörröd utanför Hässleholm. Bilden är förmodligen tagen 1903, strax innan sonen Nils ger sig iväg till Amerika. Året därpå följer storebror Per i hans spår och 1906 är det syster Annas tur. På stolarna sitter åbon, tidigare husaren, Per Hansson Rosvall (1851-1930) från Vinslöv och hans hustru Bengta Andersdotter (1852-1931) från Ignaberga. Bakom dem grupperar sig de mer eller mindre vuxna barnen; Anna född 1885, Nils, född 1883, Johan, född 1878, Hanna, född 1876, Per, född 1880 och Herman, född 1887. Men så finns det också en liten pojke i förgrunden, mellan far och mor, sladdbarnet Ragnar, född 1897, tio år efter det närmast äldre syskonet, Herman. Modern är vid nedkomsten 45 år fyllda. 

Mellan Hanna och Ragnar är det således 21 år, vilket är mycket för att handla om helsyskon, men på intet sätt något rekord. Lena Junggren/Bergström (1828-1901) från Skånings-Åsaka utanför Skara gifter sig 1850 med min släkting Carl Bergström (1826-1910). Efter tio månader föds första barnet, Tilda, medan barn nummer tio, Bertil, gör sin entré först 1876, 25 år senare. Då är Lena 46 ½ år gammal. Lustigt är att Lena själv är yngst i en barnaskara på 11, där äldsta systern också är precis 25 år äldre. I båda fallen handlar det dock om ett kontinuerligt barnfödande och inte om några sladdbarn. 

Familjen Bergström i Skånings-Åsaka - med 25 år mellan äldsta och yngsta barnet.

Annorlunda är levnadshistorien för Charlotta Holm (1840-1922) från Karleby utanför Falköping. Den 6 januari 1863 gifter hon sig med den 32 år äldre änkemannen Anders Gabrielsson i Skåningsgården. Äktenskapet blir kort. Redan den 11 maj samma år avlider Anders, efterlämnande en gravid Charlotta, som den 9 september, Post Festum, föder sonen Axel Gabriel. En pikant detalj i sammanhanget är, att Anders Gabrielsson förra hustru, Anna Catrina Jonsdotter, var född 1785 och således 23 år äldre än sin make.

Tillbaka till Charlotta Holm, som 1864 gifter om sig med den mer jämnårige drängen Gustaf Magnusson. Det var naturligtvis nödvändigt med en karl på gården och det kan kanske förmodas att det nya äktenskapet handlade mer om nödvändighet och sunt förnuft än om kärlek. Några barn blir det emellertid inte i detta nya gifte, som slutar med Gustafs död 1876. Charlotta är nu, 36 år gammal och änka för andra gången. Sex år senare, den 25 april 1882, gifter hon sig emellertid en tredje gång, nu med änkemannen Carl Johan Nilsson (1830-1912) från Mularp och flyttar till honom. Där föds 1883 2/3 dottern Anna Vilhelmina. Det är således 20 år mellan Charlottas två barn, med inga andra barn emellan! Själv avlider Charlotta 1913. Som en ytterligare åldersrelaterad detalj kan nämnas, att Charlottas son, Axel Gabriel Andersson (1863-1946) blir far till 12 barn, födda mellan 1887 och 1909, som nästan alla blir över 90 år gamla, några över 100. Rekordet har dottern Anna, som avlider i Chicago 1996 i den magnifika åldern av 107. 

Vilken är då definitionen på begreppet sladdbarn? Så här skriver Wikipedia: 

Ett sladdbarn är ett barn som, ibland oplanerat, föds med påtagligt längre mellanrum efter den övriga syskonskaran. Det finns många skämtsamma benämningar på sladdbarn; efterskott till exempel. På finlandssvenska kallas de dialektalt allmänt för skrapabulla (skrapbulle), efter den något mindre bulle som vid bakning blir den sista då degen inte räcker till och man skrapar av bakbrädet eller kärlet man haft degen i. 

Det finns många åsikter om hur långt mellanrum det skall vara för att barnet skall uppfattas som sladdbarn. Vissa tycker att det räcker med att skillnaden mellan till exempel mellanbarnet och det yngsta är större än skillnaden mellan mellanbarnet och det  äldsta barnet. Andra anser att åldersskillnaden ska vara 12 år. Ett kriterium kan vara att barnet är fött långt efter den första barnkullen och därmed inte är en del av syskonens gemenskap utan mer är att betrakta som ett ensambarn. 

I engelskan använder man det trivsamma begreppet afterthought – ett ord som antyder att familjen väl egentligen känns färdig, men att skulle det inte vara roligt med en liten minsting i alla fall ... Franskans réflexion och danskans eftertanke tycks bygga på samma idé, medan tyskans Nachkömmling i mina öron förefaller mindre trivsamt. Torgny Lindgren använder i flera av sina böcker uttrycket sistungen för att beskriva det sista barn en kvinna sätter till världen, dock inte nödvändigtvis ett sladdbarn. 

Ett sladdbarn är med andra ord ett barn som kommer sist, på sladden, gärna många år efter de övriga syskonen. 

Här har ni en bild på vårt eget lilla sladdbarn:

Möt vår flitige lille minsting, Hugo, född 25 år efter sitt närmast äldre syskon. Hans hela tillvaro styrs av just en sladd, en nedgrävd sådan, och om någon förtjänar epitetet sladdbarn så är det han ... 

Ps: Berätta gärna om dina egna observationer av extrema sladdbarn och liknande företeelser i släkttabellerna!