Per Clemensson under sin tid som 1:e landsarkivarie vid Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg. Foto: Riksarkivet.Arkivarien och släktforskaren Per Clemensson (f 1936), Göteborg, har avlidit den 8 april 2020 i en ålder av 84 år. Bland släktforskare var han en uppskattad föreläsare och kunskapsspridare och många har fått sin första grundliga skolning i släktforskning genom hans böcker.

Men hans gärning för släktforskningen är betydligt mer långtgående än så. Under sin tid som landsarkivarie vid landsarkivet i Göteborg var han känd för sitt omfattande fältarbete och han var aktiv med att kontakta näringsliv, föreningar och enskilda personer och räddade på så sätt många västsvenska enskilda arkiv. 

Under 1970-talet ledde han arbetet med att skapa flera släktforskningsregister, bland annat de omfattade register som ligger till grund för databasen Emigranten.

Per Clemensson gick i sin fars, landsarkivarien Gustaf Clemenssons, fotspår. Efter att han 1962 blivit filosofie kandidat vid Göteborgs universitets humanistiska fakultet började han arbeta som arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg 1975, där han blev förste arkivarie 1987.

Men många inom släktforskar- och hembygdsrörelsen minns honom främst som en pedagogisk lärare, som generöst och entusiasmerande delade med sig av sina stora kunskaper inom arkivområdet och släkt- och hembygdsforskning.

Tillsammans med Kjell Andersson gav han ut ett flertal läroböcker om släktforskning och närliggande ämnen. Första boken Släktforska! steg för steg (1983) har getts ut i inte mindre än åtta upplagor (den senaste 2008).

Kollegorna på landsarkivets minnesord

Här följer några minnesord över 1:e arkivarien Per Clemensson, skrivna av kollegorna på Landsarkivet i Göteborg.

Per Clemensson var, brukade man säga, född på Landsarkivet i Göteborg, där hans far Gustaf Clemensson ledde arbetet som landsarkivarie under trettio år.

Med undantag för tjänstgöring vid Krigsarkivet och Landsarkivet i Vadstena kom även Per att ägna större delen av sitt yrkesliv åt verksamheten i Göteborg. Det blev under landsarkivarie Gösta Lexts tid som Per från 1959 fick utveckla sina färdigheter som arkivarie. En lyckosam symbios mellan den dynamiske Lext och den unge tjänstemannen gav goda resultat.

Per ledde ett omfattande excerperingsarbete av i landsarkivet förvarade kyrkoböcker, bouppteckningar, uppbuds- och lagfartsprotokoll, mantalslängder mm. Att skapa forskarvänliga register var en verksamhet som hans far startat och detta är bara ett av flera exempel på den kontinuitet som fanns mellan faderns och sonens intresseområden. Under några år på 1970-talet var 170 personer vid olika kontorsarbetscentraler i Västsverige sysselsatta med att för landsarkivets räkning registrera Göteborgs och andra hamnstäders poliskammares emigrantlistor 1869-1930. De färdiga registren bildar underlag för databasen Emigranten. Per var även aktiv i forskningsprojektet Göteborgs-emigranten, som har sin bas vid Riksföreningen Sverigekontakt, där han medverkat vid tillgängliggörandet av källmaterial rörande emigrationen. 

Under Pers tid bedrevs arbete vid ett landsarkiv ”på fältet och i depån”. På fältet inspekterar man statliga myndigheters dokumentation och arkivverksamhet och i depån tar man emot arkiv, ordnar och förtecknar samt tillgängliggör dem för allmänheten på olika sätt. Under det omfattande fältarbetet besökte Per många kyrkoarkiv och myndigheter inom rättsvård, polis och lantmäteri. I depån organiserade han stora ordningsarbeten. De statliga arkivinstitutionerna tar även emot enskilda arkiv. Per var mycket aktiv med att kontakta näringsliv, föreningar och enskilda personer och räddade på så sätt många västsvenska enskilda arkiv från att förskingras. Han blev expert på att reda ut äldre bokföringssystem i företagsarkiven.

Tekniska frågor och utveckling av nya medier intresserade honom alltid vare sig det gällde arkivlokaler, bokbinderi, foto, mikrofilmning, digitalisering eller standardiseringsfrågor. Utmärkande för Per Clemensson var hans goda organisatoriska, pedagogiska och inte minst sociala talanger och han hade ett väl utvecklat sinne för praktiska och användarvänliga lösningar.

Per var även en mycket uppskattad lärare vid alla slags kurser med arkivanknytning. Inom släktforskarvärlden är han välkänd för sina och Kjell Anderssons handböcker i släkt- och hembygdsforskning, emigrantforskning mm. Efter pensioneringen 2001 fortsatte Per att vara aktiv och uppslagsrik i föreningarna Industrihistoria i Väst och GöteborgsRegionens Släktforskare. Per Clemensson var en synnerligen kunnig och hängiven arkivman, vars minne lever i ett väl fullbordat dagsverke.

Ulf Andersson, landsarkivarie, Louise Lönnroth f.d. landsarkivarie, Bengt O.T. Sjögren f.d. arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg.