Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Vad åt man i Österfärnebo i Gästrikland under sent 1800-tal? Vilka övernaturliga väsen berättades det om i värmländska Degerfors vid samma tid? Här är tre databaser som öppnar upp våra förfäders privata liv för oss. Den som har riktig tur kan till och med få höra en släkting egna ord berätta om vardag och fest i hemorten.
Som ett sätt att göra folklivsuppteckningar, ljudinspelningar och andra samlingar tillgängliga för fler har Institutet för språk och folkminnen (Isof) skapat flera spännande sökdatabaser.
Här är tre av dem som är av särskilt intresse för släktforskare.
1. Lyssna på personer födda på 1800-talet
Intervjun med Marta "Mos-Mora" Persson (f. 1875) i Älvsätra, Järvsö är indelad i ett flertal kapitel. Du kan höra henne berätta om allt ifrån odling och matlagning till vägglusplågan och ungdumens upptåg i trakten.
Med hjälp av Dialektkartan hittar du till hundratals röstinspelningar som gjordes mellan åren 1935–1970. De äldsta personerna du kan lyssna på är födda på 1850-talet.
Många av intervjuerna tar upp lantbruksarbete, lokala traditioner och högtider. Bland annat kan du höra änkan Anna Kajsa Edlund, född 1864 i Österfärnebo (länk) berätta om mesbullar och andra fäbodrätter. I en annan digitaliserad inspelning kan du lyssna på hur snickaren Anders Halvarsson, född 1870 i Sveg (länk) lägger ut orden om fisket i Härjedalen omkring förra sekelskiftet.
Materialet kan bland annat sökas utifrån en kartfunktion. Även för oss som inte hittar släktingar bland de intervjuade är det en fantastiskt spännande källa till hur livet i en viss bygd såg ut förr.
2. Folkmedicin, spökhistorier och fräckisar
I den digitala arkivtjänsten Folke kan du via en karta söka upp folklivsuppteckningar från din släkts hemtrakter.
I Folke kan du botanisera bland tusentals skrivna folklivsuppteckningar från släktens hemtrakter. Materialet är baserat på intervjuer från första häften av 1900-talet och i skrivande stund är över 16 000 av dem transkriberade och sökbara, både utifrån en karta och genom fritextsökning.
De berättar om allt ifrån skrock, spökhistorier och fräckisar till vardagsliv, högtider och traditioner. I en uppteckning från värmländska Degerfors (länk) får vi bland annat veta mer om vattenväsen, skogsväsen, troll, jättar, vättar, tomtar, maran, varulvar, gastar och mylingar. Berättar gör Anders Gustaf Tisell, född i Nora 1846.
I en annan drar Matilda Svensson (länk), född i ”Tisselskogs församling” 1872, vid sidan av en svårtolkad saga om ett vattenväsen, ett par fräckisar om en rådig gumma.
3. Så smakade släktens hembrygd
Vad kan det ha blivit av denna präktiga pumpa eller squash? Svaret kan finnas i någon av uppteckningarna som gjorts tillgängliga på matkult.se. Bilden är tagen av Samuel Lindskog någon gång på 1910-1920-talet och finns i Örebro läns museums samlingar.
Önskar du att du hade kunnat glänta på locket till dina anmödrars bubblande kittlar? Det är faktiskt inte helt omöjligt. I en annan av Isof:s spännande databaser kan du snabbt hitta till berättelser om vad dina släktingar kan ha ätit till vardag och fest. Kanske får du veta tillräckligt för att kunna laga en historisk måltid med släktanknytning!
På webbsidan matkult.se (länk) hittar du till berättelser, recept och annat arkivmaterial som rör traditionell matkultur i Sverige. Matkartan är en del av webbplatsen, utifrån vilken du kan söka upp uppteckningar som berättar om lokala mattraditioner från många olika platser i landet.
Sök lokala specialiteter via Matkartan
Fler databaser hos Institutet för språk och folkminnen
Tro det eller ej, men dessa tre databaser är inte de enda spännande databaserna som Isof har gett upphov till. På deras webbplats hittar du bland annat även Sägenkartan, med omkring 10 000 arkivuppteckningar om sägner från Sverige, Finland och Norge. Här finns även ortnamnsregister, och samlingar med bland annat folkmusik och medeltida personnamn.
Här kommer du till samlingssidan för Isof:s alla databaser på nätet
.png)
