Bild av Arek Socha från Pixabay.
Vid årsskiftet förväntar sig polisen svar om DNA-släktforskning som polismetod. Först ska Integritetsskyddsmyndigheten få säga sitt.

Sedan det omtalade Linköpingsfallet kunde lösas hjälp av DNA-släktforskning har intresset för den nya metoden att utreda grova brott varit enormt, inte minst från polisens sida.

Fallet i Linköping, där en man kunde gripas och ställas till svars för ett 16 år gammalt dubbelmord med hjälp av DNA-släktforskning var banbrytande, men det var ett pilotfall och därmed det första och hittills enda fallet där metoden använts i Sverige.

Sedan förra sommaren har polisen och samverkande myndigheter utrett om och hur DNA-släktforskning ska kunna införas som en av polisens utredningsmetoder vid grova brott. 

Väntar på svar om integritet

Frågan ligger just nu för granskning av olika myndigheter, bland annat ska Integritetsskyddsmyndigheten ge svar på om de ser problem med hanteringen av genetisk information hos personer som inte är misstänkta för brott.

Enligt pressavdelningen på Polisens nationella operativa avdelning ska ett beslut om DNA-släktforskningsmetoden tas vid årsskiftet 2021/2022.

Läs mer på svt.se

Urval av tidigare artiklar här på Rötter (nyast överst):

Polisregioner vill ta hjälp av släktforskare (rotter.se)

NFC föreslår att släktforskning ska införas som polismetod (rotter.se)

Leif GW Persson ser stora möjligheter med DNA-släktforskning (rotter.se)

En gripen för dubbelmordet i Linköping – släktforskare kan ha löst fallet (rotter.se)

Mer i Vetenskapens värld

I det senaste avsnittet av Vetenskapens värld fick vi veta mer om hemligheterna i vårt DNA. Programmet sändes igår och kan ses på SVT Play.