Peder Winstrup på samtida målning. Foto: Nationalmuseum. Hans kista i Lunds domkyrka.Bild: Peder Winstrup på samtida målning. Foto: Nationalmuseum. Hans kista i Lunds domkyrkas krypta. CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=24714.

Nu kan forskare vid Stockholms och vid Lunds universitet ha löst gåtan om varför det låg ett litet foster i Peder Winstrups kista i Domkyrkan i Lund. DNA från biskopen och fostret har tillsammans med släktforskning visat att fostret och biskopen var nära släkt.

Ett forskarteam lett av Historiska museet fick möjligheten att undersöka den dansk-svenske biskopen Peder Winstrups kvarlevor från 1680-talet i samband med att de skulle flyttas från sin kista i Domkyrkan i Lunds krypta till Norra kyrkogården 2013. Då visste man inte att gravöppningen och fynden som gjordes i kistan skulle komma att uppmärksammas världen över.

När locket lyftes av kistan blev forskarna överraskade över hur välbevarad kroppen var. Den hade på naturlig väg mumifierats av de idealiska förhållandena i kryptan. Men det kanske mest förbryllande fyndet var ett litet bylte inklämt i risbädden under biskopens fötter. I byltet fanns små ben av vad man misstänkte var ett litet foster.

Mysteriet med fostret och det faktum att Winstrups mumie är en av de bäst bevarade kropparna från 1600-talets Europa har väckt uppmärksamhet runt om i världen.

Biskopens kvarlevor har visat sig utgöra en unikt medicinhistorisk källa till kunskap om 1600-talsmänniskans livsvillkor och hälsa. En av de sensationella upptäckterna var att de inre organen visade sig vara bevarade. Även biskopens påkostade begravningsdräkt, bestående av mössa och ärmar av silkessammet, kraghandskar och broderade linneskjortor var förbluffande intakt och man har bland annat kunnat få fram vilka örter som täckt kistans botten och som använts till stoppning i madrass och kudde.

Men hur var det nu med fostret? Vad kom det ifrån och vad gjorde det i biskopens kista?

Gåtan har fått sin lösning

Forskare vid Stockholms universitet har nyligen presenterat resultaten av de prover som tagits från Peder Winstrup och det 5-6 månader gamla fostret. Fostret, en dödfödd pojke och biskopen visade sig vara nära besläktade. Släktskapet var av andra graden, med omkring en fjärdedel gemensamma gener. Avsaknaden av träff på den mitokondriella arvsmassan, och att det fanns en träff på Y-kromosomen, visade att släktskapet var på fädernet.

Genom att lägga ihop forskningsresultaten med Wistrups kända släktförhållanden har forskarna kunnat utesluta ett antal möjliga släktskap mellan biskopen och fostret. Det troligaste är att fostret är biskopens sonson och att sonen, Peder Pedersen Winstrup, är barnets far.

– Det är möjligt att den för tidigt födde pojken var Peder Pedersen Winstrups son, och biskopen hans farfar. Kanske är det ett familjedrama vi ser konturerna till här, säger Maja Krzewinska, vid Centrum för paleogenetik, Stockholm universitet, en av de ledande forskarna bakom studien.

Mer om Peder Winstrup

Lundabiskopen Peder Winstrup (1605–1679) var en inflytelserik och företagsam person i 1600-talets Norden. På sin meritlista hade han bildade titlar som teologie doktor, han var professor i fysik och filosofi. Han hade dessutom verkat som hovpredikant hos danske kungen, pionjär i boktryckarbranschen, arkitekt och papperstillverkare.

Under de 41 år som Peder Winstrup var biskop i Lund var han först dansk och sedan svensk biskop. Efter att Sverige lagt Skåne under sig 1658 besökte den svenske kungen Karl X Gustaf Peder Winstrup i Lund. Tydligen fanns ingen större missämja mellan de mäktiga herrarna, då Winstrup kort därefter adlades. Kungen uppfyllde dessutom hans önskan att låta grunda ett universitet i staden.

Efter att ha verkat som svensk biskop 20 år dog Peder Winstrup i december 1679 och han begravdes i Domkyrkan i Lund i januari 1680.

Sonen, Peder Pedersen Winstrup, följde inte i sin fars fotspår, utan intresserade sig för militär arkitektur, så kallad befästningskonst. Och hans livshistoria var inte lika framgångsrik. Peder Pedersen Winstrup förlorade faderns egendom i Lundagård genom reduktionen och levde möjligen på allmosor från släktingar under den sista delen av sitt liv. Med hans död avslutades den manliga linjen av den adliga familjen.

Läs mer på Lunds universitets hemsida

 

Här kan du se Winstrups mumie på YouTube

Annonser