Nu är jag klar

Nu har jag hållit på med släktforskning och kommit så långt ut på mina grenar att jag är nöjd. Många trevliga och inspirerande tillfällen har gått åt, fast de kanske inte varit lika inspirerande för resten av familjen eftersom de påstår att de saknat mig långa stunder. Men nu ska det bli ändring, jag har lärt mig hur jag ska komma till ett avslut, så att jag kan hålla på med annat. Försöka hitta tillbaka till naturen, se allt nytt som hänt i omgivningarna under de senaste åren när datorn tagit all tid. Undrar om några av de jag träffade förr fortfarande finns kvar där ute i svängen någonstans. Fast de har kanske glömt att jag finns till, en slutsats som jag kan ha förståelse för, jag minns ju knappast vilka de var. De kanske ser annorlunda ut nuförtiden, tidens tand kanske tärt på dem.

Men som sagt, nu gäller det att hitta nytt. Än klappar hjärtat med friska slag, och den ljusnande framtid är vår, sjöngs det för länge sedan, av min generation, men det gäller fortfarande så nu ska det satsas. Varför sitta inne när det kan gå med automatik. Jag får höra att det borde jag förstått tidigare, men sitter man med näsan i gamla böcker så blir det svårt att se annat. Men, nu ni, nu har jag äntligen förstått.  Skriv din pappas namn och hela din släkt kommer, som genom ett trollslag fram ur dimmorna och omfamnar dig. Hoppas bara jag har rätt namn, men det får vi se. Som genom ett under dyker det upp färgglada, före detta svartvita foton, som till och med talar till mig, eller är det om mig.

Fritt foto av Joshua Kettle på Unsplash

Och jag ser vad jag missat tidigare, nu ser jag att jag är släkt med Beethoven, förstår varför jag inte fick en musikalisk gåva, den tog han hand om helt och jag fick kanske något annat. Han lämnade en bit av dövhetsgenen kvar i alla fall, tur för de som säljer hörapparat till mig. Vi ska kanske inte spekulera så mycket om vad man får och inte, det blir ju inte så stora bitar kvar av generna när de blandas och bryts ner på olika sätt för varje generation. Det är därför som man ska fiska i många dammar, sägs det, för att få mest för pengarna. Men jag vill bara ha svar på vilka alla mina femmänningar är, för de är svåra att hitta men ger samtidigt alla svar på frågorna. Det sas det på ett seminarium häromdagen, fast det var på engelska så jag kanske inte hängde med riktigt.

Men när jag tänker efter så kan det kanske vara skönt att kunna dra sig tillbaka åtminstone kortare stunder, för att leta. Svaren finns kanske inte hos alla kommersiella aktörer, som vill ha en slant för det ena och en annan slant för det andra. Fast en liten slant går det nog åt ändå, även om Riksarkivet är gratis så kostar min internetlina och min dator lite grann, och så kan jag väl slänga med lite Arkiv Digital också. Men om det gäller emigranter då, ja FamilySearch är gratis, men Ancestry har allt lite mer så det kanske får kosta. Men det blir billigare om jag beställer via släktforskarförbundet, eftersom jag är medlem i en släktforskarförening, så då ”spar” vi en slant som kan läggas på annat.

Känns som jag gått i en cirkel och är tillbaka, kanske dumt att bryta vanorna, saknar ju trots allt någon gubbe här och någon gumma där i trädet. Jag ångrar mig, jag kör ett tag till, hoppas vi syns på barrikaderna, eller är det djupt nere i ett arkiv kanske. Ha det så bra!