Herdaminnen berättar om prästerna

Förr i tiden, i ståndssamhället, var prästen den som stod för överheten gentemot församlingsborna. Han var den som stod högst upp i hierakin, om det inte bodde en adelsfamilj i socknen. Präster hade stor auktoritet och fattade beslut om mycket, även sådant som inte hade med den kyrkliga gärningen att göra.

För dig som släktforskar och hittar en präst i släkten kan du räkna med att hitta mer information än om bönderna, torparna och backstugusittarna. Prästerna är väldokumenterade. Från varje stift finns så kallade herdaminnen, kataloger över alla stiftets präster. Det äldsta herdaminnet gavs ut 1785 och omfattar Strängnäs stift. De flesta skrevs på 1800-talet men nya herdaminnen kommer fortfarande ut, med reviderade och kompletterande information.

Exempel på herdaminnet från Visby stift, utgivet 1868. Författare är O. W. Lemke (död 1900). I början finns ett register över församlingarna och på församlingssidorna listas alla präster, kyrkohedarna först och sedan komministrarna, med uppgifter om alla.

Herdaminnena bygger till stor del på församlingarnas egna Series Pastorum, som är en lista på församlingens präster. Den listan finns ofta i den äldsta kyrkboken och har kompletterats allt eftersom nya präster tillkommit. I många fall innehåller dessa listor anteckningar om präster långt tillbaka, ända till medeltiden.

Herdaminnen finns för alla stift, så vitt jag vet. I några stift har nya upplagor, med nya författare, kommit ut och då kan uppgifter i en äldre upplaga ha reviderats. Nya uppgifter kan ha kommit fram eller så har något visat sig vara fel. Därför tror jag att det kan vara säkrast att läsa i den senaste upplagan om du söker information om en förfader. Jag har t ex själv stött på en präst som i herdaminnet från 1800-talet uppges inte ha haft några barn men i födelseboken och i en senare utgåva finns barn till prästen.

Jag tror mig ha läst att några av de äldre författarna till herdaminnen var anställda i domkapitlet, alltså stiftes centrala organisation. Kanske en adjunkt eller en historiskt intresserad präst som tog på sig uppdraget och reste ut till församlingarna och samlade information.

Ibland kan det finnas långa historier om en del präster, något som troligen har berättats på plats. Om en präst i Västervik på 1700-talet berättas om hans tid som fältpräst hos Karl XII. Om andra kan man läsa att de misskätt sig och att sockenborna ville bli av med dem. Kanske blev det en del skvaller, men mustiga historier finns en hel del. Herdaminnesförfattarna har säkert också gått igenom domkapitlens arkiv och sett vad de gamla prästerna skrev till sina biskopar om, eller vad sockenborna skrev om sina präster.

Projekt Runeberg har digitaliserat fem delar av Lunds stifts herdaminnen , Strängnäs stifts herdaminne, en del av Skara stifts herdaminne och tre delar av Karlstad stifts herdaminnen. Av Genealogiska Föreningen kan du köpa avfotograferade herdaminnen.

Tillägg 10 mars: Herdaminnen för Göteborgs, Skara, Uppsala och Växjö stift finns hos Arkiv Digital.

På Wiki-Rötter kan du läsa om vilka herdaminnen som finns.

Jag avslutar med en sida från Linköpings stifts herdaminne av Johan Isaac Håhl (död 1865), utgivet 1847. Här handlar det om prästen Jonas Arvidi Askerlundensis Vetregothus, kyrkoherde i Nykil från 1609, prost 1625 och död 1638. Han levde inte så kristligt i sitt äktenskap och härjade med sina sockenbor, enligt vad som kan utläsas i herdaminnet: