Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 6307
  • 1 Kommentar
  • Skriv ut

På väg mot Sveriges Dödbok 7

På väg mot Sveriges Dödbok 7

Detta är ett gästinlägg på Rötterbloggen, skrivet av Anders Berg som är projektledare för Namn åt de döda. Här berättar han mer om projektet och om det flitiga arbete som ska mynna ut i en efterlängtad, sjunde version av Sveriges Dödbok.

b2ap3_thumbnail_Anders_Berg2.jpgDet var med viss bävan som jag i juli förra året tog över som projektledare för Namn åt de döda. Det hade inte gått ett år sedan Carl Szabad så sorgligt lämnat oss, och sitt skötebarn sedan många år. Carl hade lett arbetet med Sveriges Dödbok tillsammans med Anna-Lena Hultman fram till sex utgåvor och lagt grunden för arbetet med den sjunde. När så deras efterträdare Viktoria Jonasson tvingades hoppa av med kort varsel på grund av sitt ordinarie jobb halkade jag in i projektet. Jag befann mig på rätt plats vid rätt tid, kan man säga.

Namn åt de döda? Ja, det är ju projektet som så många släktforskare runt om i landet jobbat med på ideell basis under senare år. Först handlade det om att dataunderlagen för Sveriges Dödbok saknade namn och att dessa behövde letas fram manuellt i källorna. Nu till version 7 handlar det om att nyregistrera fullständiga uppgifter för alla döda under perioden 1860-1900. Främst gäller det namn och datum för dödsfallen från församlingarnas dödböcker, och födelse- och civilståndsdata från husförhörslängder och andra källor.

Det är verkligen givande att dagligen ha kontakt med alla dessa duktiga och trevliga släktforskare, över 450 mer eller mindre aktiva, enskilda forskare eller föreningar, som jobbar med att göra nästa dödbok möjlig. Varje dag skickar jag ut nya församlingar som adopterats, tar emot och kontrollerar församlingar som kommer in färdiga och bistår vid allehanda frågor om hur vi registrerar, eller hjälper till om några dataproblem uppstår.

Förhandsutgåva i november 2017

Det är ett synnerligen stort arbete som förbundet tagit på sig att utvidga dödboken tillbaka till 1860. Ganska snabbt visade det sig att tidsåtgången underskattats. I höstas var vi därför tvungna att revidera de ursprungliga planerna, och utgivningen delas upp så att en förhandsutgåva med ungefär 2/3 av det totala materialet ges ut i november i år. Slutdatum för att komma med i denna är 1 juli.

I dagsläget är ca 59 % av församlingarna klara, lite ojämnt fördelat över landet. Vissa län sticker ut, som Jämtland, som är helt klart, följt av Uppland, Södermanland, Västerbotten, Blekinge, Skåne, Västmanland och Örebro, alla med nära 80 % eller mer klart. Andra behöver fler aktiva registrerare, som Halland, Kalmar, Värmland och Norrbotten. Många föreningar har bidragit från sina egna register som ett underlag för registreringen.

Parallellt med nyregistreringen 1860-1900 sker också komplettering av ofullständigheter och fel i Sveriges Dödbok 6. Det görs också av våra volontärer, men det kommer även in väldigt många rättelser av användarna av förra dödboken. I samarbete med Riksarkivet lägger vi också till de nya dödsfallen fram till och med 2016.

Slutliga utgåvan i november 2018

Svårigheten att registrera detta material varierar en hel del. Församlingarna i våra större städer har väldigt många döda, inte minst på grund av barnadödligheten under andra halvan av 1800-talet. Andra svårigheter är brister i källorna, husförhörslängder kan saknas som i Stockholm, och därmed blir det omständligt att plocka fram viktiga uppgifter som födelseförsamling och när en förändring i civilståndet har skett. Uppgifter vi vant oss vid ska finnas på dödskivan.

Mycket fokus kommer att läggas på dessa problematiska församlingar under nästa fas i projektet. Målet är att ge ut den slutliga versionen av Sveriges Dödbok 1860-2017 i november 2018. Då ska vi vara så nära 100 % som bara tänkas kan!

Framtiden oviss

Huruvida Sveriges Dödbok får en fortsättning även efter 2018 står skrivet i stjärnorna. Visst vore det tänkbart att fortsätta längre tillbaka i tiden. Framåt tillkommer ständigt nya år av döda. Men andra projekt kan tänkas konkurrera.

I framtiden kommer nog publicering på nätet vara huvudalternativet, inte som skiva eller sticka. Bland fördelarna med det är att dödboken alltid kan hållas aktuell, och rättelser och tillägg direkt kan uppdateras och bli tillgängliga. En brasklapp dock. Om det moderna materialet kan ges ut på detta sätt återstår att se av upphovsrättsliga skäl.

Känslosamt arbete

Många upplever det som en rogivande, lugnande, ja till och med rolig sysselsättning att gå igenom en sockens dödbok och föra in namnen, åldrarna med mera på de döda. Man stänger ute världen och går in i sin uppgift. Men ibland går det inte att komma ifrån en känsla av sorg, och vördnad, för dessa människor som levde för ändå inte så länge sedan. Då måste man ta en paus och kanske skriva av sig sina tankar. Som när en deltagare fann en familj, som inom loppet av 14 dagar förlorade 5 av sina 6 barn i strypsjuka, numera känt som difteri. I dag hade dessa barn troligen klarat sig.

Jag ser vårt arbete med dödboken som ett sätt att hedra dessa människor, att ge dem en plats i historien, och tacka dem för deras arbete och slit, som banat väg för utvecklingen av vårt land och det samhälle vi har idag. Låt oss ta väl hand om deras arv.

Av: Anders Berg

Foto: Todd Heft

Läs mer om Namn åt de döda på projektets sida här på Rötter. Där kan du följa utvecklingen län för län och anmäla ditt intresse för att vara med.

 

Kommentarer

  • Tomas Risbecker
    Tomas Risbecker måndag, 03 april 2017

    Hej Anders! Flitig användare av bef. dödbok i min forskning, så en uppdatering är välkommen. Jag tycker det skulle finns en mycket enkel väg att lämna kompletterande upplysningar. Jag finner ofta att jag har döldsuppgifter som helt saknas i registret. Men det måste vara just enkelt annars motarbetas insatsen av tidsfaktorn. Mvh/Tomas Risbecker

  • logga in först för att lämna en kommentar